Aftonbladet – 13 juli 1853, sida 2

Teater. Våra båda sommarteåtrar täfla att genom omvexling och nyheter bibehålla publikens bevågenhet. I måndags gafs å Djurgärdsteatern på hr Lindströms recett för första gången den från Kongl. teatern förut bekanta fem-aktskomedien: Rosenmiiller Finke eller Afgjördto, af Carl Töpfer: och på Humlegårdsteatern uppfördes samma afton för första gången Den tafatte; eller min utkorades porträtt,, lustspel i 3 akter af Feldman, samtEn afton i Humlegården, lokalskämt i 1 akt, svenskt original af-F. Hedberg. Rosenmiller Finke, är ett rätt underhållande stycke, synnerligen då man får se hufvudrolen utföras med så öfverlägsen talang som nu då den falllit i hr Pierre Delands hand. Stycket måste emellertid betraktas endast såsom en väl, utförd karikatyr-teckning. Om karikatyrtecknaren vill framstäila en korpulent person, sä ritar han ett klot; om han vill återgifva-en spegslig, så ger han denne spineelben. Af samma frihet från allt tvång af de naturliga proportionerna har äfven vår tyske författare begagnat sig för att förhöja det komiska hos sina figurer och göra: rätt åskådliga de dårskaper, ensidigheter och fördomar som han velat skildra och gissla. Oafsedt hr Delands ypperliga spel, som åt grosshandlaren Blums Toll! ger en så hög relief, var utförandet i öfrigt i flera delar ganska godt och utmärkte sig isynnerhet fru Deland genom sitt lifliga spel och den fina uppfattning hon ådagalade af Rosamunda von Krtonaus fantastiska karakter och älskvärda sjelfsvåldighet.