Aftonbladet – 11 juli 1853, sida 2

I afseende på den orientaliska frågan ärol tidningarne uppfyllda med artiklar och korrespondenser, Bom dock icke innehålla några bestämda meddelanden om någon ny akt i det betydelsefuila historiska drama, på hvars utveckling verlden i denna stund väntar. Rörande döägen för ryssarnes intågande -i Moldau äro uppgifterna ännu varierande, ehuru det dock bestämdt visar sig att underrättelserna om inryckandet den 23 voro öfverilade. Franska Monitören för den 4 bekräftar underrättelsen att ryska armåeen vid Pruth fått order att inrycka i Moldau och Wallachiet: Den nyaste underrättelsen härom är en telegrafdepesch från Wien af den 6 dennes i,Börsenhalle, af följande lydelse: Ryssarnes öfvergång af Pruth skedde den 2 dennes. Del ryckte öfver Leovo (Leowa) in i Wallachiet och öfver Skuliani (Skuleny) under general Dannenberg ia i Moldau. Från Jassy skrifveg den 30 Juni: Vi erfara just nu, attl den på andra sidan Pruth stående ryska kåren i morgon skall inrycka här. Den har blifvit sammandragen vid Skuleny, den första ryska stationen på andra sidan Pruth, två mil härifrån, hvarest den redan i dag går öfver Pruth. Den 1 Juli skall den inrycka i Jassy, den 2 hålla en rastdag och d. 3 fortsätta sin march till Bucharest. Efter hvad nu förljudes skall blott en del af den i Bessarabien stående truppkåren inrycka i Moldau och Wallachiet under det återstoden blir stående vid Ismail och väntar på vidare order, på hvilka det beror om den kommer att gå öfver Donau., Hvad de vestliga makternas: ställning till ockupationsfrågan angår, så berättar Independance belge, såsom säkert, att franska regeringen den 4 erhållit en not från engelska kabinettet af det innehåll, att engelska regeringen beslutat att icke anse ockupationen af furstendömena såsom en casus belli och följaktligen icke ansåge sig auktoriserad att låta sin flotta inlöpa genom Dardanellerna. Den 3 skulle till följe häraf ministerråd ega rum i St. Cloud, och man trodde icke att Frankrike ensamt skulle vilja utsätta sig för ett krig. Times af oss på annat ställe i bladet meddelade artikel om ockupationen synes med all sin skärpa mot Ryssland dock i viss mån innehålla ett bekräftande af denna uppgift. Enligt en korrespondens i Ind. belgex från Konstantinopel af den 23 Juni, skulle den förenade engelsk-fransyska flottan vid första underrättelsen om besättandet af: Donaufurstendömena inryckai Marmorasjön, men till en början endast för att derigenom förmåRyss land till att öppna nya underhandlingsr, hvilka skulle ske under bemedling af Österrike. Det återstår emellertid, äfven under denna förutsättning och äfven med antagandet af det föga troliga att kejsar Nicolaus skulle . vilja inlåta sig på ytterligare underhandlingar, att se om icke öfverskridandet af gränsen och den militöriska ockupationen skall medföra förvecklingar, som den finaste och fyndigeste diplomati icke förmå att lösa. Det blir i alla händelser nödvändigt att snart göra ett slut på den närvarande situationen, emedan den beväpnade freden till en stor del medför krigets olyckor och ruinerar Turkiet. Från Konstantinopel berättas äfven under den 23 Juni, att engelska och franska amiralerna sändt hvardera en adjutant till Konstantinopel och derigenom satt sig i förbindelse med den turkiska flottan, Efter dessas råd har den turkiska flottan intagit en något fördelaktigare ställning, och aftal var träftadt om nödig signalering, så att vid första signal den engelsk-fransyska flottan skulle löpa in. Äfven skola de högre engelska och franska officerarne ha inspekterat försvarsverken vid Bosporens. Enligt en telegrafdepezch har franska viceamiralen Hamelin på ångkorvetten Pluton afgått från Toulon, för att begifva sig på sin post såsom befälbafvare för franska eskadern i Levanten. Han skall hissa sin flagga på linieskeppet Ville de Pariso om 120 kanoner. Franska Moniteuren innehåller en förklaring, att franska regeringen visserligen sålt 40,000 gevär åt Porten, men att den härvid endast gjort någonting ganska vanligt mellan vänskapliga makter, samt att det är en dikt att den permitterat franska officerare att inträda i turkiska-armåen. ; Tidningarne meddela nu in extenso Reschid Paschas svar till grefve Nesselrode. Det har följande lydelse : Jag har skyndat att förelägga sultanen, min höga beherrskare, den depesch som ers excellens gjort mig den äran att till mig afläta under den 19 Maj. H. M. sultanen har vid hvarje tillfälle ädagalagt den största högaktning för H. M. kejsaren af Ryssland, hvilken han beträktar säsom en uppriktig bundsförvant och en välmenande granne; den höga Porten har, utan att betvifla renheten af kejsarens afsigter, upprigtigt beklagat den rupturi förbindelserna som tyvärr egtrum, måhända emedan man icke uppfattadt den verkliga omöjlighet, hvari den befann sig med afseende på den af. furst Menschikoff väckta frågan, att uti ett diplomatiskt fördrag inrymma de religiösa privilegier som blifvit den grekiska bekännelsen medgifna. Porten erfar det oaktadt den trösten, att den ä sin sida ingalunda medverkat att föranleda en sädan sakernas ställning. I a verket har ottomaniska regeringen genast från början visat den största benägenhet och erbjudit alla förekommande mätt och steg i afseende på alla de frägor som furst Menschikoft hade H. M. kejsarens befallning att uppgöra, ieke en gäng undantagen den så ömtöliga frägan om den grekiska kyrkans religiösa privilegier; lifvad af de mest fredliga tänkesätt och icke vägrande att gifva de garantier som kunde aflägsna och förinta alla de tvifvel hvilka i detta afseende kunde uppstå, hoppades Porten framför. allt af furst Menschikoft; kända vishet, att denna ambassadör skulle visa sig tillfredsstäld med det förslag till not som sist understäåldes honom och som innehöll alla de fordrade förklaringarne; Thuru dermed än må vara bar ett beklagligt förhällande kommit till ständ. ) Det är sanht att hb. h. furst Menschikoff andra gängen afkortat det honom understälda förslaget till sened, och i sitt öfverlemnade förslag till not här han gjort nägra förändringar, dels i uttrycken, dels i pjesens fattning och titel, Men ännu qvarstod deri en förpligtelse, och då dennå diplomatiska förpligtelse hvarken stär tillsammans med turkiska regeriagens oberoende eller med dess suveränitetsrättigheter, så kuade man ej ät åe motiver Porten i detta gifva namnet af ett afslag och deraf UR JR ON RR LR