Aftonbladet – 11 juli 1853, sida 2

ten på det högtidligaste sätt erbjudna garantier och förklarar att desamma nödvändigt måste nedläggas i ett dokument med förpligtande kraft, ger ej Ryssland derigenom ett uppenbart intyg på sitt bristande förtroende mot den turkiska regeringen, och har ej denna ä sin sida rätt att derötver beklaga sig? Hon förlitar sig det oaktadt på H. M. Kejsarens af Ryssland kända höga rättsinnighet och på ers excellens upplysta kärlek till freden, hvilken en hvar haft tillfälle att lära känna och värdera. H. M. Sultanen har pu änyo genom en med hans höga hattisherif beklädd storherrlig firman bekräftat de privilegier, frioch rättigheter, som det grekiska kyrkosamfundet och de grekiska andlige ab antiquo -ätnjuta. . Den höga Porten skulle aldrig draga i betänkande att upprätthålla de försäkriogar, som voro innehållna och uttalade i det till furst Menschikoft nyss före hans afresa öfverlemnade projektet till not. Den från eders excellens ingängna depeschen talar om att läta ryska trupperna öfverskrida gränsen. Denna förklaring är oförenlig med försäkringarne om H. M. Kejsarens af Ryssland fredliga och vänskapliga afsigter. Den är i sanning så stridande mot allt hvad man har rätt att vänta af en vänsksplig makt, att Porten icke vet huru hon skall uppfatta den. De militäriska rustningar. och försvarsanstalter som Porten anbefallt äro följaktligen, säsom den redan officielt förklarat för makterna, förorsakade endast och allenast af Rysslands betydliga krigsrustningar. De innebära ingentiog annat än en rent defensiv åtgärd. Sultanens regering, som icke har någon fientlig afsigt mot Ryssland, uttrycker den önskan, att de gamla relationerna, som H. M. i öfrigt anser så dyrbara och hvilkas mängfaldiga fördelar. för bäda parterna äro ögonskenliga, mätte äterställas i deras ursprungliga skick. Jag hoppas att ryska hofvet skall. med förtroendefu I uppmärksamhet uppskatta den höga Portens redliga och uppriktiga afsigter och hälla henne räkning för den reella omöjlighet hvari hon befinner sig, att ingå på de framställda tordringarne, och jag kan försäkra ers excellens, att den höga Porten icke skall draga i betänkande att skicka en utomordentlig ambassadör till S:t Petersburg, för att äterupptaga underhandlingarne, och i förening med H. M. kejsarens regering söka ävägabringa en uppgörelse, hvilken på samma gäng kunde tillfredsställa H. M. kejsacen och vara af den beskaftenhet att Porten kunde antaga den utan att skada hvarken grunderna för sitt oberoende eller göra inträng på H. M. sultanens suveränitetsrättigheter. Ers excellens kan vara öfvertygad, att jag för min del på det uppriktigaste eftersträfvar ett sädant resultat, och jag älskar att hos ers exc. förutsätta samma tänkesätt. Jag har den äran c. c. Undertecknadt Reschid. Om detta svar erkänna de franska tidningarne, utan undantag, att det är affattadt med stor värdighet och moderation. Till och med Assemblee nationale finner, att det är affattadt så att Ryssland icke eger qvar den ringaste förevändning till krig. Hvad angår de i svarsskrifvelsen föreslagna underhandlingarne genom en turkisk beskickning i Konstantinopel, så torde det böra nämnas, att det med bestämdhet uppgifves af N. Preuss. Zeitungs, pariserkorrespondent; att en kurir från Petersburg medfört underrättelse om kejsarens fasta och oföränderliga beslut att icke mera inlåta sig på några underhandlingar och att Petersburgs portar skulle vara stängda för hvarje turkisk ambassadör, som bragte någonting annat än Reschid Paschas undertecknande af den ryska noten. Franska utrikesministern har såsom ett slags svar på Nesselrodes cirkulärnot utfärdat ett cirkulär till de fransyska beskickningarne i utlandet. Det är icke publiceradt, men Independ, belge, ger en kort exposå deraf, hvarutaf man finner att detsamma på ett klart och fullständigt sätt belyser och vederlägger den ryska diplomatiens sofistiska argumentation. Af Monitörens lakoniska språk torde man emellertid kunna sluta, att franska regeringen icke beslutat sig för repressalier i anledning af Donaufurstendömenas besättande. Man anser det visserligen möjligt att Frankrikes och Englands ministrar i Konstantinopel betjenat sig af de fullmakter de erhöllo den 18 Juni, för att låta flottorna löpa in genom Dardanellerna; men om detta ännu icke hade skett, så tror man att de erhållit nya instruktioner, enligt hvilka de skulle äfvakta ett manifest till Europa, som Porten först skall utfärda. Enligt bref från Odessa af den 21 Juni hade ryska regeringen i denna stad låtit publicera Nesselrodes sednaste skrifvelse, hvilken der åstadkommit en panisk förskräckelse, All handel och alla affärer hade fullkomligt afstannat.