Aftonbladet – 2 juli 1853, sida 3

itandet om bord. Den goda (fine) svenska musikkären spelade sina själslifvande polkor och galoppa ler, medan sällskapet dansade med all den ifver och entusiasm, musiken och gästfribeten framkallade, till solnedgängen, dä alla bröto upp, hvar och en och alla önskande all sköns lycka och framgång åt dessa snobla Svenskar, som i sanning äro en heder för sitt land, liksom för menniskoslägtet (hör! hör!). — Eugenies besättning bestär af 340 man, och en vackrare uppsättning sägs aldrig på något fartyg från Europa — Den beundransvärda ordningen i skeppet — atrustningen och armeringen, sjömännens och officerarnes stadiga disciplin, var allt hvad som kunde önskas. Eugenie med sin ädla chef, sina gallantas fficerare och ständfasta besättning skall länge ihägkommas i Cap. ; Läs detta, och säg, om ej man här hade en veritabel serie af glada högtider och om man ej äfven här förstår att beskrifva och 1itlägga dem. Hvad som jag likvisst miste me (ehuru det syntes för simpelt att komma land fashionable news, emedan det är bjerta eri!) är, att samma dag br konsul Letterstedt nade sin stora fest ute på Mariadal, (för the nobless and gallants.), han äfven skickade ill fregattens underbefäl och hela manskap våtlaster af vin, öl och solidare förfriskningar, mån om att alla hans härvarande landsmän på den dagen skulle glädja sig med honom. Nu till sluts några ord om Capkoloniens ordna och närvarande tillstånd. — Portugiserna, hvilka först här landade och redan då nsågo, att härförbi gick vägen till det sagoika, yppiga Indien, grundade inga stadigvaande bosättningar härstädes. Det var först olländarne, som under den lysande perioden ör sitt mäktiga Ostindiska kompani togo denna