Aftonbladet – 30 juni 1853, sida 3

väntade med otilighet att få höra krigstrumpeten ljuda: 1 Sultanen säges ha gifvit befallning att inga politiska flyktingar, isynnerhet polackar, som 8 erbjudit sin tjenst, skola mottagas i turkiskar armåen, för att icke derigenom föranleda nyalg förvecklingar; ett nytt tecken att divanen ifrigt önskar fredens upprätthållande. c Engelska: och franska flottorna lågo den 18c för ankar vid Dardanellerna. L Pressen sysselsätter sig för närvarande. mycket med den ryska cirkulärdepeschen af den ; 11 dennes och söker efter densamma bedöma s utsigterna för krig eller fred. Timea, anseril detsamma vara af mycket krigiskt innehåll.g Bladet anmärker, att Frankrike från början gifvit anledning till hela förvecklingen. Men denna differens är nu upphäfd och kan så-lc lunda icke utgöra någon anledning till krig.!r Eller vill man i en statsskrift i 19: århundradet påstå, att tvenne riken skola bli bragtall till krig, derföre att några månader förut enlt strid egde rum emellan. två på hvarandra svart-t sjuka prestkorporationer, hvilkendera skulle bevara. nyckeln till en kyrka? Hela verldshistorien kan icke uppvisa. en så. lättsinnig förevändning. och man är nu mer än någonsin berättigad att uttala sitt ogillande öfver ett dylikt. beteende. Times tillbakavisar ock Rysslands djerfva försök att vilja sammanblanda den östliga kyrkan, sådan den består under sina egna patriarker och synoder, med Iden ryska grenen af samma kyrka. Österrike har millioner undersåtare som bekänna sig till den grekiska kyrkan, Grekland hör helt och hållet dertill. Kan dessas religiösa sympatier1 ge nämnde stater något anspråk på politisk: suppremati? Om de ställen, der det talas omls Rysslands oegennytta och fredskärlek, yttrar Times: Ett sådant språk är icke värdigt, tylc det kan icke vara ärligt och detär förderfligt,!t emedan det ytterligare inskränker det trängalc rum, som finnes öppet för en fredlig bemed-l: tingas, Bladet visar slutligen att Ryssland ickell sill följe af traktaterna har rätt att nu begättals Donaufurstendömena. : Den franska half-officiella pressen talar ur! annan ton. Pays t. ex. yttrar, att ehuruvällc åtskilligt kunde vara: att anmärka mot denlf ryska noten, den dock öppnar vägen för nyalo underhandlingar. — Österrikiska ministerens! blad förklsrar sig mycket tillfredsstäldt ge-! t 2 I 1 ( C C 5 v ti FR a a Ar RA nom det ryska cirkuläret och hoppas att det skall leda till en för båda parterna hedrandel lösning af förvecklingarne. I Hannoverska andra kammaren har det liberala partiet segrat i frågan om författningsrevisionens Från södra Tyskland klagas öfver öfversvämningar. ; FRANKRIKE. Bland inländska. angelägenheter var polisministerens indragning. det ämne: som i främsta rummet sysselsatte uppmärksamheten. Hvadlt som vid denna åtgärd väckt mesta uppseende, lt var det i inledningen till dekretet förekommande uttrycket: att. det lugn och den trygg-li het som äro rådande i landet tillåta afekaffandet af en minister, hvars upprättande motive-J rats af exceptionella förhållandenn. i La Presse anmärker, att denna officiella förklaring vederlägger de på sista tiden gängselt ryktena om en upptäckt sammansvärjning. c Emellertid ha arresteringarna fortgått iPa-is ris ännu de gista dagarne, och nästan ute-? slutande träffat personer inom arbetsklassen. 4 Vi ha redan berättat att polisministern, hr Maupas, då hans. departement indrogs, i stället erhöll. en. plats i senaten, Han har emellertid, redan erhållit en annan ersättning för! sin förlorade portfölj. Monitören för den 24! dennes förkunnar nemligen hans utnämningå till franskt sändebud i Neapebefter hr Adolphe Barrot, som förflyttas till Brissel. Monitöreni för samma dag. meddelar äfven flera andraut-t nämningar, bland hvilka man märker den oftal: omtalade seineprefekten Bergers utnämning tillc senator; prefekten i departementet Gironde,!t hr Haussmannsy, förflyttning till seineprefektu-t ren och hr His de Butenvals utnämning tilllu statsråd. : r Monitören har äfven meddelat ett kejserligt! statut beträffande den kejeerliga familjens medjg lemmars ställning och dem äiggande pigter. lt Detta statut går ut på att i vissa, dessa furst-: liga personers: medborgerliga ställning rörande) angelägenheter sätte statechefensmyndighet it stället. för stadgarna i Codw Napolgon. Dets bestämmer allt hvad som angår deras gifter-t 4 T d ? a ; möl, äktenskapsskillnad, adoptioner, naturliga barns erkännande, och. slutligen. deras försättande i omyndighetstillstånd, hvilket, dä sådant kommer i fråge, med kejsarens samtycke förordnas af ett familjeråd, bestående af en aflö kejsaren utsedd medlem af kejserliga fami!jen, af statsministern och justitieministern, senatens, lagstiftande kårens och statsrådets pre-: sidenter, första presidenten i kassationsdomstolen, en marskalk. af Frankrike eller: en at kejsaren utsedd divisionsgenera!; Familjens medlemmar kunna för en tid af högst ett år underkastas följande bestraffoiogar: fängelse. förvisning från kejsarens person, landsflykt. Statschefen kan anbefaila dem att från sig aflägena alla slags mivstänkta personer, äfven :om dessa icke äro hos dem anställde. ; Ett rykte går i Paris, att det skall vara i fråga att omorganisera nationalgardet, som skulle öterförsättas på samma fot som under första kejsaredömet. Bland rykten rörande: orientaliska frågan, hvilka voro gängse i Paris, var äfven ett, son: påstod att framskaregeringen: till. Petersburg afsändt en kurir, medförazde ett formligt förslag om sammankallandet till någon af kejsar Nikolaus bestämd stad af en europeisk kongress för afgörandet af den religiörvr fråga, som för närvarande är å Bane 1 Konstantinopel. onitören inuehåller ett dekret om en. allmän konstexposition som kommer att föransltas under Ioppet af år 1851, således samlt tidigt med industriexpositionen. Förslaget bärom säges ha utgått från kejsarinnan. Ur CC. CTR mo ET Rene Mm AA