Aftonbladet – 30 juni 1853, sida 2

Regeringen har, uten att fästa något afseende vid statekontorets hemställan om rikets ständers hörande, såsom redan blifvit nämndt, i allo bifallit riksarkivariens förslag. Ur K. M:ts härom till statskontoret aflåtna skrifvelse af den 10 sistl. Maj anföra vi slutorden: Vid underdänig föredragning af detta ärende hafva Vi funnit skäligt att till hvad af riksarkivarien i af seende på reglering af tjenstgöringen inom riksarki vet blifvit i underdånighet föreslaget lemna nådigt bifall, samt derjemte, i hufvudsaklig ötverensståmmelse med hvad j hemställt, fastställa hosföljande aflöningsstat för riksarkivet, att frän och med den 1 nästkommande Juli tjena till efterrättelse, varande det riksarkivarien obetaget, att utaf de ä nyssberörde stat upptagna arfvodesmedel, tilldela andra amanuensen, utöfver lönen, ett emot hans tjenstgöring svarande belopp. Vibefalle äc. Stoekholms Slott den 10 Mej 1853. AR RR rt oo FD OSCAR. H. Reuterdahl. En särskild uppmärksamhet förtjenar ännu det förslag till de ifrågavarande tjenstebefattaingarnes besättande, som hr Nordström inlemnade i sammanhang med ofvanstående framställning. Äfven detta förslag blef af honom afgifvet, icke i form af promemofia till sin chef, statsrådet och departementschefen, utan i form af en underd. skrifvelse direkt till kooungea. Den blef emellertid icke på den vanliga embetsvägen ingifven, utan enskildt och ikasom i förtroende meddelad föredraganden, förmodligen för att om möjligt undgå den för br N. så besvärliga publicitetens uppmärksamhet. Hr Nordström iakttog till och med den försigtigheten att icke låta införa den uti sitt eget embetsverks diarium, när den derifrån afgick, utan att i stället tillsäga sin registrator att hålla en blank lucka öppen för den dagen, för att deri framdeles införa en skrifvelse, som tills vidare skulle vara en hemlighet. Uti denna underdåniga men hemlighetsfulla skrifvelse, som är daterad den 24 April, men först den 13 Maj anmäldes såsom inkommen till ecklesiastikdepartementets expedition, börjar br Nordström med att åberopa sitt underd. memorial af den 13 sistförlidne Mars om ny ordning för tjenstebefattningarne och ny lönereglering. Vi hafva förgäfves efterfrågat något und. memorial af hr Nordström under nämnde dag i detta ämne. Förmodligen me-l nas dermed just den här ofvan meddelade skrifvelsen af den 12 April. Vi skulle icke hafva fästat oss vid denna jemförelsevis obe-ydliga omständighet, som torde förklaras såsom en misskrifaing, om ej samma oriktighet ati angifvandet af den ifrågavarande egna akrifvelsens datum återkomme på icke mindre än tre särskilda ställen uti förslaget. En sådan glömska, efter en mellantid af blott 12 dagar, skulle synas nog stark äfven hos en tjensteman, som icke fätt den historiska forskaingen till sitt embetsåliggande, och bidrager bär, i förening med allt det öfriga, att äfven i sin mån karakterisera arten af hr riksarkivariens uppgifter uti sina embeteskrifvelser till regeringen. Hvad innehållet af denna sednare skrifvelse angår, så är detta helt kort. Hr Nordström uppräknar de v:d riksarkivet anställde tjenstemännen, protokollssekreteraren och t. f. aktuariek N. Arfvidsson samt amanuenserna Posse, Dahlgren, Boavallius och Styfte, med uppgift för hvar och en af det år, då han blifvit inskrifven vid riksarkivet, och af de befordringar han förut vunnit inom verket. Några egentliga meritförteckningar eller någon uppgift om de arbeten, som af hvar och en blifit inom arkivet utförda, finnas ej bifogade. Hr Nordström fortfar derefter, under utöfvandet af den sjelftagna myndigheten: Då det tillika äligger mig, att i frågan afgifva underdånigt betänkande, får jag nåden underdänigst I förklara, att, då friherre Posse och magister Bovallius, ljemte det de med nit, sakkännedom och ordningssinne I förrättat dem uppdragna arbeten inom arkivet till dess Isynnerliga gagn och bätnad, äfven genom i tryck -lutkomna skrifter ådagalagt prof på historisk kunskap loch förmäga, samt derjemte uteslutande egnat sitt arbete ät arkivet, jag, för min del, i underdånighet skulle anse det såsom en fördel för verket, om dö i ! lnåder blefve till de föreslagna aktuariebefattningarne -latnämnde, den förre på den administrativa, den sedtjeare på den historiska afdelningen, dock med det i mitt underdåniga memorial af den 13 Mars (sic!) i afssende härä gjorda underdäniga förbehäll. Till den ena af de tre amanuensbefattningarne, för hvilka, enligt mitt underdäniga förslag af den 13 I Mars, aflöningarne skulle blifva lika, föreslär jag i Junderdänighet främst protokolls-sekreteraren Arfvidst)son, med afseende på hans mångåriga anställning inom arkivet, och till de två andra magistrarne Dahlgren och Styfte, hvilka genom nit oeh skicklighet under sin tjenstetid härstädes gjort sig af en sädan Ibefordranm väl förtjente. Man finner häraf, att det endast är friherre Posse och hr Bovallius, som af hr riksarkivarien fått vitsord om sakkännedom och ordningssinne, att hafva arbetat till arkivets esynnerliga gagn och bätnads, ait sgenora i tryck utkomna skrifter (som likväl icke ens uppgif-Jvas) hafva ådagalagt prof på historisk kunIskap och förmågas, samt derjemte uteslutamde egnat sitt arbete åt arkivet.s Daremot har Arfsidsson endast erhållit intyg om smångårig anställniog, samt Dahlgren och Styffe om nit och skicklighet under sin tjenstetid.s Det är en granrlaga sak att bedöma rättvisan af tjenstgöringsbetyg, och vi alfhälla oss derför frås att meddela det bedömande, som vi i detta fall från mer än ett håll hört af sakkunaaige personer fällas. Vi missunna icke de båda förstnämnde de loford som blifvit dem tilldelade, eller den framgång, som följt r Idesamma i spåren. Men vi kunna ieke annat än med alla dem, UR MMMM AAA AR tikomma i beröring med riksarkivet och dess i Itjenstemän, fräga: Har då ingen af de öfrige tjenstemännen gjort sig förtjent af något enda af de vitsord, z2om här blifvit uteslutande gina åt de båda förstnämnda? Har t, ex. ingen af de öfrige äfven ådagalagt sakkännedom, eller förrättet henom uppdragna arbeten till arkivets synnerliga gagn och båtmad? Och om så är, hvarföre tiger då hr riksarkivarien dermed? Och vidare: Har t. ex. ingen af de öfrige ssibamna ohviftar da