Aftonbladet – 30 juni 1853, sida 2

RIKVIG IOK HVUTUSIR SvM SNSGISSPSES! SSeUSIe 7 RESAGeSP BENASe med lika stort spaumäl p under hvardera lönen ;!e oeh torde jemnlikheten i te och möda, likheten af de intigter och egemskaper, som bes dessa båda tjenstemän måste förutsättas, samt billigheten i följd ! deraf af en jemnlik vedergällning, af Eders Koagl.M Maj:t i nåder godkännas såsom tillräckliga skäl förla em sådan lönernas likställighet. För tvenne amanuenser år lönen allaredan i näderV bestämd till 600 riksdaler banko, för den tredje ut-s gör den för det närvarande 417 riksdaler. Men semiv till verkställbarheten af Jen ifrågasatta nya arbets-!b ordningen skulle höra, att en amarusns borde före-u trädesvis tjenstgöra vid den historiska och tvänne bi-la träda vid den administrativa afdelningen, till hvarsll arbetsdetaljer, utom det redan anförda, äfven skulleld höra de i synnerhet vissa tider på äret mera arbetsiryga göromålen med tryek-leveranserna, vägar jag usderdänigst bemställa, kuruvida icke, med ett tillskott från riksarkivets arfrodesmedel!, äfven denna lön till 600 rdr banko kunde blifva förhöjd och bestämd. Skulle äter detta af en eller annan anledning befinaas ieke lämpligt, tillåter jag mig likväl att underlånigat hemställa, huruvida ieke ät blifvande innehafvaren at denna lön ett arfroäestillskott af 183 riksdaler banko för året i nåder kuude beviljas, att utgå från nyssoämnda på ordinarie stat upptagna medel. Om dessa underdäniga förslag skulle vinna Eders Kongl. Maj:ts nädiga bifall, komms den nuvararde staten för riksarkivet, som, med utlemnande af detaljen af de arfroden, hvilka med Eders Kongl. M:ts nädiga sanktion varit de nu tillförordnade amanuenserna anslagna, nu utvisar följande tillgängar för ovannämnda ändamäl: 1 aktuarielön oo. . — . 1,237. I första amanuenslön . .s ss ss ss s . 825. 2 amanuenslöner å 600 rdr . . . .1,200. I andre amanuenslön . . ss s ss . 417. För arfvoden till extra amanuenser . . . 1.060. B:ko rdr 4,739. att undergå förändring till följande innehåll: 2 aktuarie!löner å 1,031 —. . so 2,062. 3 amanvenslöner å 600 . . 1,800 Arfvodestillgång . . . . so 877. B:ko rår 4,739; varande likväl de, med pädigt bifall af den 18 Fehruari 1852 för biblietheksdetaljens ordnande reserverade medel, 200 rdr bko ärligen uti sistnämnda summa åfren inbegripne, ehuru de för sitt särskilda ändamäl tills vidare Bomu äro behöfliga; och torde för Ofrigt fördelniag af och redovisning för de rör-: liga arfrodena till extra tjenstemän få förblifva vid avad hittills derom varit i nåder förerdnadt. Med djupaste vördnad 0. 8. Y. 2 OL a AR a Vi hafva redan vid omförmälandet af detta ;ralag för några veckor sedam dervid framställt åtskilliga ammärkningar, som vi anse öfverflödigt att här å nyo upprepa. Men sedan si nu af hr N:s egen framställning funnit, hucusom han tillåtit sig att inför regeringen åberopa Järtas plan för riksarkivets ordnande såsom ett stöd för sin egen, likasom vore denna iermed öfverensstämmenrde, kurna vi icke an-l nat än till det förut anförda tillägga, att föregifvandet om denna öfverensstämmelse är ogrundadt. Eller hvar och när föreslog Järta, att aktuariebefattningen skulle delas i tvenne? Eller att aktuariens lön skulle nedsättas? Eller att äfven bland amanuenserna endast en enda lönegrad skulle finnas? Järta ville visserligen hafva arbetet inom riksarkivet fördeladt på tvenne afdelningar och han gjorde äfven sjelf en början med en sålan arbetsdelning; men detta skedde enligt hans plaxr på det sättet, att dem historiska afdelningen bildades under hans egen närmare ledning och medverkan.s (Se Järtas underd. betänkande ang. riksarkivets skick af den 20 Oktober 1837). Man skulle dezsutem väl icke utan skäl kunna säga, att en historisk arbetsafdelning i sak alltid funnits vid riksarkivet, så ofta riksarkivariesysslan innehafts af män, som icke tagit den blott sårom en sinecure. En v. Stjernmans, Palmeköldarnes, C. Adlersparres m. fl:s arbeten vittna tillräckligt härom. När nu sjelfva Hans Järta, den tillförordnade chefen, som icke ens uppbar någon lön för sitt arbete, icke ansåg under sin värdighet att agna den historiska afdelningen sin personliga ledning och medverkan, har man ingen auledning antaga, att han skulle, om han lefvat, hafva ansett riksarkivariens, jemförelsevis ringare värdighet vera för mycket förnäm för ett sådant åtiggande. Eller hvad skall eljest hr riksarkivarien egentligen uträtta till verkets gagn? om det tillåtes fråga. Fritager väl kansliordsingen honom från ett sådart åliggande? Den synnerliga vigt, som Järta uti det ayssnämnda betänkandet lägger på arbetet uti rikgarkivet och på beredandet af utsigter till en uppmuntrande befordran för dem, som derstädes tjenstgöra, såväl som hans klagan öfver förut gjorda indragningar m. m., gifva icke heller den ringaste anledning antaga, att han någonsin skulle hafva föreslagit att nedsätta lönevilkoren för de gamla befattningarna vid detta verk för att derigenom tillskapa en ny till hyende under riksarkivariens beqvämlighet. Vi hafva förut berättat, huru statskontoret, hvars utlåtande öfver riksarkivariens förslag infordrades, dervid bland arnat hemställt, huruvida icke frågan derjemte borde blifva föremål för rikets ständere pröfning. Utur detta utlåtande må för öfrigt följande anföras, såsom äfvenledes vittanande om den ringa känaedom hr riksarkivarien sjelf förskaffat sig om föremålet för sin egen framställning. Sedan statskontoret anfört den förut gällande staten för riksarkivet (1 riksarkivarielön 1,920, I aktuarie d:o 1,237, 1 första amanuens d:o 825 o. s. v.) slutande med en summa at 7,176 rdr 32 sk., fortfar statskontoret: Någon spanmäl under lönerne finnes ieke numera, utan blef den derför i riksstaten tillförene befintliga kolumn vid 1847—1848 ärens riksdag utesluten. Med snledning häraf och då summan af egenteliga lömer rätteligen ieke får blitva större än förut, samt tillskott af arfvodesmedel icko kan tagas i anspråk för fyllande af den ordinarie statens behof, helst sädant verkar på allmäpna indragningsstaten vid frågor om pension, anser sig statskontoret endast kunna på det sätt tillstyrka nådigt bifall å den underdäniga framställningen, att riks-arkivete stat må i nåder varda fastställd sålunda: 1. 1 riks-arkivarie . . .. 1920: — 1 akiuarig . s s s . . 1031: — l dito ss . ss . 1031: — 1 amanuens . . -. ss ss ss s s 600: — 1 dito sr rr Bk kn Rv 600: 1 dite sr rr vs 417: — 1 vaktmästare . . . . 277:32. 1 dite . . . 240: Till arfvoden ät biträdande personer . . 1060: