Aftonbladet – 27 juni 1853, sida 3

En Konkurssak. Då en temligen allmän klagan spörjes öfver de klandervärda transaktioner hvarigenom många gäldenärer beröfva sina fordringsegare den dem lagligen tillkommande rätt uti gallenärernes egendom, gynna somliga med betalniog på alla de andra fordringsegarnes bekostnad, m. m. dylikt, och då den nuvarande lagstiftningen synes föga ändamålsenlig att hämma dessa bedrägerier, hvadan ändringar i densamma äfven med skäl påyrkas, torde det icke vara utan intresse för den läsande allmänheten att inhemta huru konkurssaker nu för tiden stundom behandlas. Af denna anledning intaga vi nedanstående upplysningar angående handlanden J.: Malmbergs i Borås konkurs, hvilken synes lemna många anledningar till betraktelser för dem som vilja sysselsätta sig med förbättringar af den nuvarande lagstiftningen och lagskipningen ikonkurser. Vi börja framställningen med en af ätskilliga utaf Malmbergs fordringsegare förlidet är till justitiekansleren ingifven klogoskrift öfver behandlingen af detta konkursärende. Denna skrift, undertecknad i Stockholm af K. A. Almgren, Bromöintressenter, P. Wikström j:r, Casparsson Schmidt, L. Meyersson, Reinh. W. Ramstedt, I. L. Lamm Son, Gustafsbergs fabriksintressenter, P. A. Hoffman och Cantzler et C:ie, samt i Norrköping af L. J. Söderberg Arosenius, J. G. Fagerström. Nettelbladt C:ie, John Lenning, J. von Leesen, Sebardt Ros, Gust. Sandberg och Eric Österlind, är af följande lydelse: Till Justitiekanslers-embetet! Det tillständ, hvaruti värt lands kreditförhållanden befinna sig, är i ssnning. högst betänkligt. Antalet af dem, som på ett lättsionigt och bedrägligt sätt missbruka krediten, göra cession och genom verkliga eller föregifoa saluafhandlipgar och hvarjebanda andra tillställningar undanbålla sina tillgängar för sina kreditorer, ökas är från är, ja dag frän dag. Detta för näringarne högst menliga förhållande, hvilket ej allenast hos hvarje redbar affärsman, utan äfven hos hvirje fosterlandsvän, mäste väcka allvarsamma farhägor för en än värre framt:d, kommer utan tvifvel att i cen män det må anses kunna i lagstiftningsväg afbjelpas, snart utgöra föremål för vig tiga förhandlingar inom riksförsamlingen. Det ligger emellertid mycken makt uppå, att, föl så vidt nu gällande lagstiftning dertill anvisat medel, lagskipningen genom att städse läta värdslösa elle bedrögliga gäldenärer drabbas af det ansvar lag bjuder, förhindrar det onda att gripa vidare omkring sig. Säsom fordringsegare uti en konkurs, hvilken, såväl i afseende på sin uppkomst och de åtgärder göl denären vidtagit med sin egendom, som ock det sät hvarpä konkursmälet blifvit af allmän äklagare och domstol behandladt, torde sakna motstycke inom vä lägskipning, få vi dels i den förmodan, att samme konkursmål ur den ofvan antydda allmänna synpunk förtjenar eh synneflig uppmärksamhet, dels ock fö vinnande af rättelser uti de delar, i hvilka vär rät kan befinnas vara förnärmad, hos justitiekanslers-em betet vördsammeast anmäla följande förbällandvn: Handlanden John Malmberg i Boräs, som se dan 15 å 20 är tilbaka derstädes drifvit en be tydlig handel, hade under tiden lyckats tillvinne vig en ganska vidsträekt kredit, till nög n de i följd deraf, att han var måg hos handlan den Johan C. Bäfverman jemväl i Borås, hvil ken ansögs, likasom ban ännu anses, ega en so lid törmögenbet, äfvensom deraf, att Malmberg va sväger till ordinarie dombafvanden i orten, härsds böfdingen, riddaren af N.O., B. W. Hessle, af hvar juridiska erfarenhet Malmberg ansetts hafva kuocna draga och jemväl dragit fördel för ett klokt uppgö rande at siva affärer, i hvilka säväl bandlanden Bäf verman, som håradshöflingen Hessle städse visat si intresserade och ofta delsktige. Sedan Malmberg ve tat att använda sin under nämnde förhällanden grund lagda kredit för en större skuldsättning, hvarom ne dan skall vidare förmälas; sä ock utan att hvarkeh Malmbergs bemort eller annorstädes, hvarken han fordringsegare eller andre personer, med undantag a håps förtrogne, snat det ringaste om hans obeständ fick en del af fordsipgsegarne i medlet af August mänad 1850, till sia stora förvåving emottaga et iryckt och härvid sisom bilaga fogadt cirkulär af föl jande märkvärdiga lydelse: Borås den 12 Augusti 1850. Sedan undertecknsd en Isngre tid lemnat mir svärson handlanden John Malmberg härstädes betyd liga försträckningar och tillatit .honom ä mit nam upplära penningar till bedrifvande af sin hittills Jyc kade han ielsrörelse emot förbindelse ä hans sida, at derföre tillhandzhälla mig motsvarig säkerhet uti sil fasta och lösa egendom samt sitt varblåger, så la jag nu, i anseende till förluster och motgängar, sor samtidigt hopat sig och betagit honom förmäga at ordentligt inlösa sina skulder, begagnat min rättighe