Aftonbladet – 1 juni 1853, sida 3

gauska fördelaktig affär, men gom fordrade hans oförtöfvade närvaro i Saumur. Reg dås, sade grosshandlaren, sårad afsonens liknöjdbet, jag ekall veta försvara mig ensam.n Denna sonens likgiltighet för fadren ökade ännu mera dennes förbitrivg, Han tillbragte en del af dagen uti ett ständigt tilltagande exalteradt tillstånd, cch uppgjorde tusen förslag för att motsätta sig Durverts afsigter; slutligen emot aftonen angrepa han af en häftig feber, han blef tvungen att intaga sängen, och kusin Mauritz, orolig för hans tillstånd, skyndade att efterskicka en läkare. VI. Dagens första strålar inträngde genom de nerfällda rullgardinerna, och en sjuklampas ställd i en aflägsen vrå af rummet, spred sitt sista flämtande sken, under det att Henrikoch hans dotter, sittande i tvenne fåtöljer, slumrade vid den slocknade eldstaden. I detsamma undanvek en hand alkovens tilislutna förhängen, och Germain Fresnaus bleka, affallna ansigte tittade fram. Annu ej utan fara för lifvet, var det, nu första gången sedan tolf dygn, han tillät sina sjukvaktare ett ögonblicks hvila, och som han sjelf kände sig redig. Han såg en stund på professorn och hahs dotter, sedan kallade han på denna sistnämda med svag stämma; begge två hörde hans röst och stego genast upp. Farbror är vaken,, sade Emma i det hon närmade sig. Ja, min lilla vän, återtog grosshandlaren med ett småleende. Och huru befinner du dig, brör?. frågade Henrik. Bra, min bror, ganska bra, nu.n Gudskelof! sade den unga flickan halfhögt, doktorn hade riktigt förutsagt, att denna krig skulle rädda honom. .., Rädda mig!s upprepade Germain; jag har således varit illa sjuk, mina vänner? Nog, för att injaga osg den grufligaste fruktan.