undergäende af förhör. För vidare upplysningars vinnande uppsköts mälet till annam dag. — Rädhusrättens femte afdelning dömde i gär pigan Christina Graf, hvilken fritt och otvunget erkänt, att hon anmodat skoarbetaren Carl Erik Petersson att omskrifva 2:ne för Graf af traktören Anders Lilja och hattmakaren Warenii hustru utfärdade orlofssedtar samt, efter det Petersson denna hennes anmodan efterkommit, i det Petersson skrifvit och med namnen A. Lilja och B. J. Warenius undertecknat 2:ne betyg, innehällande vitsord om Grafs uppförande under den id hona kos nämnde personer varit i tjenst anställd, af hvilka betyg likväl det med Liljas namn under:.ecknade varit till innehället helt annorlunda, än det at Lilja ursprungligen utfärdade, för näringsidkaren Carl Johan Wacht, för erhållande af tjenst, uppvisat de af Petersson skrifna orlofssedlarne och ä desamma blifvit af Wacht till tjenst städslad; ati hom under tiden frän Oktober 1851 till samma tid 1852, som hon varit i Liljas tjenst, å olika söcknedagar frän Lilja olofligen, dock utan inbrott, tillgripit penningar till sammanlagdt belopp af 41 rdr 26 sk. rgs; samt att bon en söcknedag i sistlidne April månad frän snickaregesällen Westliogs hustru olofligen sig tillegnat en silfrersked, skattad till 4 rår banko: att, för förfalskningsbrott, mista äran och böta 40 daler silfver. mynt med 13 rår 16 sk. och, för första resan stöld till sammanräknadt värde af 31 rdr 33 sk. 4 rst., bvaraf frän hosbonde till belopp af 27 rår 33 sk. 4 est., böta för hustjufnad 6 gänger sistnämnde summa med 166 rår 8 sk. och för öfriga stölden tredubbla beloppet med 12 rår eller i brist af tillgång till böter, atgörande tillsammans 191 rdr 24 sk. banko, straffas med 28 dagars fängelse vid vatten och bröd, samt derefter ä en söndag stå uppenbar kyrkoplikt i S:t Nikolai församlings kyrka. Skoarbetaren Petersson dömdes att, för det han till förfalskningsbrottet hulpit, så att det skett, mista åran och böta 40 daler silfrermynt med 13 rdr 16 sk. banko eller att, i brist af böter, undergå 12 da. gars fängelse vid vatten och bröd; dock skulle utslaget underställas kongl. Svea hofrätts pröfning. — Dagbladet för i dag meddelar nedanstående berättelse angående en omensklig bebandling, utöfvad af vaktmästaren vid Maria försörjningshus emot en derstädes intagen krympling: Sistlidne mändags f. m. inställde sig i poliskammaren fattighjonet Maria Christina Löfgren och anförde klagomäl deröfver att hon blifvit illa slasen af vaktmästaren Anders Andersson vid Maria församlings försörjningshus, hvarest Löfgren var intasen, hvarjemte hon tillkännagaf sig af fruktan för Andersson icke väga återvända till försörjningshuset. Som Löfgren befanns vara krympling och illa sjuk, blef hon intagen på det under rådhuset varande sjukum, för att värdas, hvarjemte beslöts att Andersson ill förhör dagen derpå skulle inkallas. Dervid inställde sig jemväl Andersson, men Löfsten befanns ännu så sjuk, att hon icke kunde lemna ängen. Det af stadsläkaren doktor Blachet rörande svenne utfärdade läkarebetyg innehåller, att hon har n mängd större, till det mesta sammanflytande bläiader med omgifvande svullnad ä veklifvet, ryggen, xlar, armar och händer. Vidare innehäller betyget, utt dessa blånader vittna att Löfgren blifvit groft nisshandlad, samt att äkommorna äro uppkomna geiom henne tilldelade slag (omkring 40 särskildta unna räknas) med nägon sä kallad dagg, gröfre äpp eller dylikt, och somliga så våldsamt att huden ä stället blifvit affädd. Andersson medgaf väl att jan med en mindre sä kallad dagg tilldelat Löfgren tskilliga slag, men uppgaf att anledningen dertill arit, att Löfgren 2:ne gånger under samma natt, ch sednast kl. omkring 1, blifvit i ytterligt rusigt illständ hemförd till försörjningshuset genom polisonstaplars försorg, samt att Löfgren vid hemkom ten fört ett sädant oväsende samt stört de öfriga jonens nattro, sä att dessa nödsakats anlita Andersons biträde, för att förskafta dem fred. Mälet be or på Löfgrens tillfrisknande. OTAKT STAR SS