Aftonbladet – 30 maj 1853, sida 3

I December som det af den 15 Januari: eller för de dag, på hvilken konsistorii utlätande var dateradt Äfven detta utlåtande, som genom rectors votum de cisivum ställdes till Kongl. Maj:t, och icke såson eljest vanligen brukas till kanslern, bar, säsom v med full visshet känna, varit till departementschefer öfverlemnadt, men då konsistorium i detsammå äfver inblandat frägor, som tillhörde kanslern att afgöra, borde det icke rimligen stanna i akten i ecklesiastikdepartementet, utan sedan Konzl. Maj:t fattat sitt beslut ätergå till kanslern för vidtagande af de ätgärder, som enligt statuterna på honom kunde bero. Nu är det för öfrigt klart, att hvad utlåtandet innehöll äfven mäste finnas uti de till frågan hörande protokoller, ja ännu utförligare uti dessa, än till och med i sjelfva utlåtandet. Ingen, som med ärendet skulle taga befattning, kunde säledes gå i mistning af tillfälle att grundligt lära känna saken och hvarje konsistoriiledamots särskilda äsigt af ämnet, och endast blind illvilja kan vid sådant förhällande rycka fram med pästäendet att handlingar blifvit förhållna. Huru det i verkligheten förhäller sig med det pligtdilemma, hvari hr X. förmenar konsistorium skall hafva kommit genom ofvannämnde skrifvelse af d. 11 Janugri, torde nu lätteligen kunna inses. — Fullkomligt obefogade äro beskärmelserna öfver kanslerns erinran om nödvändigheten att föranstalta om uppsägning af prof. W:s. boställsrum i det gamla laboratoriihuset, hvilken erinran, at X. upphöjd till rang af befallning, förmenas varit bäde olaglig och förhastad. Denna erinran var icke blott laglig, utan ock lika välbetänkt som, ty värr, behöflig; välbetänkt, ty den borde ske för den händelse att försleget till den då af konsistorium föreslagna byggnad blifvit i näder godkändt, på det ej genom bristande föresigt i detta fall, arbetet onödigtvis läng tid behöft uppskjutas, behöflig, eme.dan det sä naivt omtalade tryggandet vid Kongl. Maj:ts fullmakt bäst bevisar att god vilja att uppoffra litet af egen beqvämlighet för allmänt gagn, icke alltid, ens hos den mest upplysta klass af medborgare, är att päräkna. Att sä väl konsistorium som kansleren redan föreslagit en annan byggnadsplats, förändrar icke alls karakteren af berörde erinran. De öfrige insinuationer dem hr X. uppdukar synas saklöst kunna lemnas derhän, sä vida ej den, som blitvit gjord till deras föremäl, ville bevärdiga dem med svar, sä ötverflödigt det äfven vore. Upsala d. 14 Maj 1853. Y.