Aftonbladet – 26 maj 1853, sida 2

Carlsson, hvilkens besvär ock gillades af K. M:t, som den 6 Oktober samma år, med uppbäfvande af kammarkollegii utnämning, till länsbokhållare utnämnde Carlsson. Enabanda förhållande har sedermera egt rum vid de sednaste tillsättningarne af länsbokhbåilaretjensterna i Elfsborgs och Hall!snds län. Behöfves ytterligare Bevis för oriktigheten at den äsigt, som kanslersembetet och dess sakförare 1 Pösttidningen sökt göra gällande, och för osvenskheten af det päståendet, ati uppdraget åt en embetsmyndighet att utnämna inom förslag skulle innebära ett fullständigt öfverlemnande åt denna myndighets subjektiva omdöme att välja hvem hon behagade at de föreslagne, utan möjlighet att detta val skulle kunna underkastas regeringens pröfning? Det torde tillätas oss att anse det redan anförda, i fall sanningen deraf icke kan vederläggas, såsom tillräckligt bevis, att kanslersembetets uppgift i det ofvan omförmälda underd. memorialet, att besvär öfver utnämoing aldrig fått ega rum, der förslags upprättande och sjelfva utnämningen äro ät guka myndigheter uppdragna, innebär ett fullkomligt misstag, samt att besvär äfven i sådana fall icke allenast kunnat hafva ett ganska sverkligt föremål, utan äfven till och med Tramgång. Insändaren lägger vidare en synnerlig vigt derpå, att utnämningen sker genom fullmakts utfärdande, och att det ej skulle vara öfverensstimmande med allmänna föreställningssältet att anföra besvär öfver en i laglig ordning utfärdad fullmakt. Härvid behöftver dlott erinras, att utnämning till tjenster visserligen sker genom fullmakt, men att dennas utfärdande af en underordnad myndighet. hos oss hvarken enligt allmänt föreställningssätt eller enligt gällande praxis utesluter möjligheten af klagomål hos K. M:t öfver utnämningen. . Enligt de upplysningar vi på förfrågån erhållit inom embetsverken, har uti ofvannämnde och flera andra likartade fall icke allenast fullmakt varit af vederbörande myndighet utfärdad, utan äfven den utnämnde någon gång på grund deraf redan tillträdt tjensten, och likväl måst lemna denna, när en annan, efter anförda klagomål, blifvit af K. M:t utnämnd. Fullmskten kan således, likasom hvarje annat af underordnad embetsmyndighet meddeladt beslut, af en högre pröfvande ändras och måste också vinna laga kraft. .Huru stadgandet i universitetsstatuterna, at besvär öfver kanslerens beslut böra anföras inom trettionde dagen, sedan den, som åt beslutet .ej nöjes, deraf fått del, rätteligen bör förstäs i afseende på tjensteutnämningar, hvad sättet för beslutets delgifvande angår, tillhör oss ej att undersöka. Finner kanslersembetet detta stadgande vara i behof af nå gon förklaring, kan det ju bos K. M:t begärs en sådan, hvuken då icke torde uteblifva frår ort som vederbör. Eftertänkaren påstår också, att ehuru K. M: vid fastställandet af nya statuter för universi teterna uteslöt det af kansleren föreslagn: stadgandet, att besvär öfver hans utnämninga icke skulle få ega rum; detta uteslutande lik