Aftonbladet – 14 maj 1853, sida 2

ning att utarbeta förslag till tjenligaste sättet att inrätta pedagogier och folkskolor i allmänhet. ett förz, som konungen i sin till rikets, är 1828 samnirädandey stå a berättelse lofvade i Öfservåganden Ri ; äterkomimo visserl I Hera gånger till emnet, vidhöllo till och raed åoru 1835 den tanka, sti folkskolors inrättande väl borde uppmuniras, men icka såsom skyldighet kommuneraa åläggas. Det var ej förr än d. 14 Juui 1841, dessa stainder, med sulednin: af konungens proposition af d. I Febr. 1840, erkände den gruadsats, som derefter geaom kongl. stadgan d. 18 Juni 1842 blef till allmän efterrättelse kungjord, att nemligen hvar stadsförsamling och hvar socken på landet i allmänket bör hafva minst en, heldst fast, skola, ehuru två eller flera, till ett och samma pastorat hörande, stadsförsamlingar eller socknar kunna sig om en skola förena, der en ringare folkmängd och öfriga förhällanden en sädan förening påkalla, och att hvar församlisg är skyldig att kostaaderna för sina folkskolor bestrida, der den ej, på grund af styrkt oförmäga dertill, kan af statsmedel tilläggas understöd. Mot ändamälsenligheten af det sätt, hvarpi denna undervisning för närvarande är organiserad, hafva af flera, för den stora saken nitälskande män anpmärkhingar blifsit framställda, hvilka utan tvifvel kunde ökas med andra; och författaren af denna tillfälligbe sskrift är för sin del öfvertygad, att folkskolan, med den organisation, den ädle grefve Thorsten Ru deoschöld förestagit och pröfvat, skulte bättre än med ögon annan uppfylia sin höga bestämmelse. Mes äfven med sina nu varande brister utgör tolkskoleinrättnipgen ett moaument af vu varande svenska komungaätts uppfattning af sin kallelse, än hvilket ett skönare ej kan gifvas. Och ligges denna inrättning till de förut nämnda ätgärder, och tages ännu vidare i betraktande den uppmärksamhet, som, af rikets atänders framstäl ningar våcet och underbällen, ständigt hiifvit egnad de högre ucdarvisniogsverken, och hvarpa koagl. brefvet den 6 Juli 1849 och kongi. statuterna den:2 April 1852 innehålla de nyaste, vigtiga intygen, det sawmvetsgranna upprätthillandet af lärofriheten, och dea hylloiog ät yttranderättens trihet, dec 33 kallade indragniogsmaktens upphätvande innebar, är, säsom vi hoppas, värt yttrande, att folket vet si i sin nuvarande konungsätt batva ett fast stöd för sina krafters fria utveckling, mer än rätifärdigadt.n 18 men — K. M. har, enl. P. T., d. 4 d:s utnämot: vid litregementets grecadierkär: till underlöjtnant, kadettkorporalen C. A. Odelberg; vid Wendes artilleri: till underlöjtnant, sergeanten O. Ch. Sylvan. Samma dag bar K. M. på ansökningar, beviljat ioljande afsked, nemligen: kaptecen vid andra litfgardet, C. O. Munck, afsked med pension och majors namn, heder och värdigbet, samt tillätelse att forttarande dära den för andra lifgardet fastställda uniform; kap:enen vid Jönköpings regemente, W. R. Carlbeim Gyllensköld, afsked med pension; samt underlöjtvanten vid Jemtlands hästjägare A. F. Gussander, afsked ur krigstjensten. Iekdeesttnae ensenenene — Enligt regeringens beslut kommer fiaanskommittens betänkande jerite bilagor ati tryckas. ningen af sjöärendena insändi uppgifter å de coopvaerdie-manskap, som sistlidet år hört ander samtlige sjömanshusen i riket, har sammandrag deröfver blifvit upprättadt, gom visar dels att hela styrkan af nämnde manskap, beälet inberäknadt, utgjort 10,042 man, eiler 341 man mera än året näst förut, dels ock att af denna styrka, undantagande skeppare och styrmän, som enligt rikets ständers beslut iro från beväringsskyldighet fria, befunnit sig i ålder mellan 20 och 30 år ett antal af 3869 man, utaf hvilka vid inträffande krig skulle xunna påräknas till underbefäl 225 man och ull gemenskap 3,644 man. : Rn — P,. T. meddelar följande regeringsbeslut: Sedan styrelsen för k. svenska aktiebolaget för jernväg mellan Köping och Huit till vägoch vattenbyggnadsstyrelsen ingifvit för att K. M:ts pröfning underställas en af dess ledamot grefve A. E. von Rosen uppgjord arbetsplan öfver jernvägens sträckning från Köping till: Svartå, äfvenscm kostnadsförslag, uppgäenda till 4,621,000 rår bko, hvåraf 580,000 rdr ap proximativt beräknats för stationerna, och de;jemte bifogat en till K. M:t ställd skrift, hvaruti bolagsstyrelsen anhållit, dels att framdeles få inkomma med förslag till mindre kostsamma stationsbyggnader, dels ock att, utan binder af dea nädiga stadfästelse bolagsstyrelsen hoppades erbälla ä dess otvanberörde arbetsplan, få under arbetets utförande deruti vidtaga sädana ändringar och förbättringar som bolagsstyrelsen funne ändamälsenliga, — samt vägoch vatteabyggnadsstyrelsen, efter att, med biträde at distriktcheferne, majorerne Olivecrona och Norström, hafva granskat ifrägavarande arbetsplan , densamma med tillhörande kartor och handlingar till K. M:t öfver lemnat och dervid; uti eget utlätande, redogjort för hvad som vid omförmälde grauskning förekommit, samt, i afseende på det afgifna kostoadsförslaget, bemställt huruvida detsamma erfordrade K. M:ts fastställelse, då. rikets ständer icke till jernvägen anvisat direkt statsanslag, utan endast beviljat räntegaranti, som komme att med viss procent af anläggningskostnaden utgå i vissa är, sedan arbetet blifvit färdigt och: godkändt, och hvilken räntegaranti under intet vilkor fioge öfverstiga 250,000 rdr per är, samt bolagsstyrelsen gerom afslutadt kontrakt om arbetets utförande tillförbundits iakttaga hvad K. M:t den 11 sist. December förordnat i afseende på specifik re dovisning för jernvägssnläggningens verkliga kostnad; har; vid detta ärendes föredragning den 29 sistl. April, EK. M:t, som ansett det irgifna kostnadsförslaget icke erfordra fastställelse, funnit godt att för jernvägens sträckning från Köping till Svartå till efterrättelse gilla arbetsplan, med undantag af hvad som rörde stationen vid Köpings ä, i afseende hvarå K. M:t ville meddela särskildt beslut, sedan vägoeh vattenbyggnadsstyrelsen, till följd af erhällen remiss ä Köpings stads invänares i frågan om stationsplats gjorda ansökning, derom sig utlätit, äfvensom af hvad. för men för sleepers och rails avgioge, hvarom, innan beslut fattades, K. M:t ville inhemta bolagsstyrelsens yttrande med anledving af hvad vägoch vattenbyggnadsstyrelsen i dessa delar anfört, hvarjemte K. M:t törklarat det äligga bolagsstyrelsen att, så fort ske kunde, afgilva projektritningar för stationsbyggnaderne, äfvensom att, när förbättringar eltef förändringar underarbetenas utförasde kunde fianas ändamelsenliga, icke vidtaga sädane förr, än ritningar, med förklaring hvarför ändrinsarne befunnits vödiga, blitvit K. M:ts pröfning underställde och af K. M:t gillade. — På ansökning har K. M. tillåtit, det må eloqu. lektorn vid gymnasium i Hernösand A. F. Wimmercraniz, bvilken af den anledning, att äldste lektorn vid berörde gymnasium, såsom emeritus, uppbär lön på stat. endast ätvjuter en extra lön af 840: och intilldess han komTT ANNES PE ASONRSDRSER ERSA rdr bko, ögonblick då anden skulle återvända i desse bleknade drag. Jag hade bedragit mig ut Kil-i Ö pe rv mu I Vi MM mv Le Ta ant Jå. VM Ål om — Sedan vederbörande numera till förvalt ! me —— Ch ka a a I) OL FN d mitt förutseende, ty jag hade aldrig sett rågon stor olycka. Eva öppnade ögonen, mer