Aftonbladet – 4 maj 1853, sida 2

1571, men sina frioch rättigheter, i likhet med konungarikets andra städer, fick ej Manila förr än 1638. Af Spaniens alla utländska besittningar hafva Filippinerna kostat Spanien minsta blod och arbete. Det fann der ett fredligt, väleinnadt och godmodigt folk, med hvilket amalgamationen gick lätt för sig. Deras roflystnad eggades ej till de vanliga onaturliga grymheterna af några rikedomar på den bländande, förförande gula metallen. När 1565, under Philip II:s regering (derifrån namnet) Velasco först tog ögruppen 1 besittning för spanska kronsn och der grundade kolonien, styrdes dess grundsatser helt och hållet af de munkar och fäder, som medföljde expeditionen och gåfvo ockupationen en mera fredlig karakter. Också torde ingen koloni mer hafva sammansmält med moderlandet än denna. MSpanskan är landets språk, katolicismen dess religion, spanska seder och intressen alias Filippinerna. utgöras af öarne Luzon, Panay, Isbu, Mindanao, Leyte, Samar och Negros, med en population af öfver 3 millioner, hvaraf hälften på Luzon, der kineserna utgöra nära 30,000 och mestizerna 20,000. Landet är deladt i 31 provinser, hvaraf 16 på Luzon, och infödingarne utgöras af ett stort antal olika staromar, hvaraf de förnämsta på Luzon äro, utom de redan nämnde tagalerna, pangarikaner, ylocer, cagayaner, pampanganer och irogoter, hvilka sistnämnde, boende i det jinre af ön i bergstrakterna, äro de enda, som ej al spanjorerna kunnat underkufvas, Få länder i verlden torde vara så gynnade med alla de mest herrliga och nyttiga naturprodukter som dessa öar, och handeln skulle vara enorm, om ej i desaå haf razsade de förfärliga stormar, som äro allmänt bekanta under naran af typhoner, och som göra seglatsen hör så vådlig. Metaller finnas här till öfverflöd, bly