Aftonbladet – 4 maj 1853, sida 2

— I sin beundran för Rysslands oegennytta och ädelmod i danska arfföljdssaken kan Svenska Tidningen icke förstå vårt yttrande, att denna oegennytta är mer än tvifvel underkastad, emedan ryska huset, i fall arfföljden helt enkelt skulle öfvergått till prins Fredrik af Hessen, skulle haft oändligt mera aflägsna utsigter till den danska tronen, än om det arrangeraent vidtages, som blifvit föreslaget i danska ministerens budskap, d. v. g. om vid pring Christian af Gilicksborgs utkorande till tronarfvinge tillika all cognatisk. arisrätt efter Kongeloven upphäfves; i hvilket förmenande Svenska Tidningen vill finna en otanke och sen rolig bock. Detta kommer icke af någon särskild förkärlek för Ryssland och dess åtgöranden — derom äro vi fullkomligt öfvertygade — -utan helt enkelt deraf, att Sv. Tidningens redaktion icke sett saken i hela sitt sammanhang, ait den är fullkomligt dup. i afseende på Rysslands ställning till frågan, hvilket till följe af de mästerligt lagda planerna och de sinnrikt anordnade förvecklingarne äfven alltintill den sista tiden varit fal:et med den utländska diplomatien och äfven med danska folket, ända till. dess geheimearkivarien Wegener, som följt hela underhandlingarnes gång och efter hand tagit kännedom om alla de till frågan hörande akter, sedan han fåföngt sökt öppna ögonen på ministeren, nyligen utgaf sin bekanta skrift emot niinistårens förslag om Kongelovens upphäfvande, Genom denna skrift och den förföljelse som den framkallade, uppstod en diskussion, hvari Danmarka utmärktaste rättslärde deltogo, och som alltmera utvecklade såken och sö småningom bragte i dagen de dolda planerna. Om vi icke kunna dela Sv. Tidningens beundran för den ryska oegennyttan, så skulle vi dock, om vi kunde ställa oss på en fullkomligt opartisk ståndpunkt i en fråga sora så nära rörer nordens framtid, känna den lifligaste beundran för den diplomatiska skicklighet Ryssland i denna sak utveeklat och hvilken en gång skulle kunna meddelas såsom ett illustrerande exempel i en handbok för unga diplomater, Må det tiliåtas oss att, efter hvad hittills genom den offentliga diskussionen och de bekantgjorda noterna blifvit kändt, söka till någon del uppspana den ryska diplomatiens spår i denna sak. Sedan Danmark 1850 lyckats krossa uppjrozet i hertigdömena, var Ryssland dea makt jsöm med förekommande välvilja ifrigast påminte den danska regeringen om att tillsammans med stormakterna träffa ett arrangement i afseende på tronföljden, till undvikande af framtida förvecklingar. Til följe häraf börjaideg också genast underhandlingar, genom hvi!ka Ryssland fick tillfälle att visa sig ädelmodigt, medan det under tiden på ett verksamt lsätt befordrade sina intressen. I Det gällde i första rummet att få uppfriska och om möjligen erhålla en slags bekräftelse på ryskgottorpska husets anspråk uppå en del jaf Holstein och att sedermera genom särskilda anordningar till följe af dessa anspräk närma nämnda hus till den danska tronen. Hva loch en, som något känner Danmarks historia, I vet, att dessa gottorpska anspråk på Holstein voro ogiltiga. Då den nuvaraude ryske kejsarens fader 1773, för sig och sina efterkommande, öfverdrog danska konungen Christian . den 7:de sina arfrättigheter till Holstein, sö