Aftonbladet – 4 maj 1853, sida 2

nnehåller, att ödmjukast fråga: När blef den när åberopade erfarenheten angående de kontervatives förträffliga sätt att utföra förbättrinsar erkänd? Ar det månne de: konservatives och. regeringens sätt att behandla de många hvilande, af de liberale: till ena väsentlig del ippgjorda förslagen till lagförbättringar, t. ex. förslagen till ny brottmålslag, sjölag, kyrkojag O. 8. V., som berättigat till detta påstående? Eller månne det rikskunniga sätt, varpå friherre Palmstjetna bortfuskat skatteförenklingen, hvartill planen ju också var uppgjord af de liberale? Eller månne det sätt, hvarpå den af grefve Platen för ständerna framlagda planen till förbättrande af vårt sjöförsvar blifvit af hans efterträdare förvriden? Eller är det månne den nya uniformen för lifgardet till häst, den enda förbättring (?) som vårt landtförsvar veterligen under den sednaste konservativa regimen undergått? Eller det sätt, hvarpå krigsministern för rikets ständer förkunnade sin förkastelse af ett uppgjort förslag till förbättrande af vårt landtförsval med det förnäma tillkännagifvandet, att han icke ens värdigats taga kännedom af dess innehåll? Det gifves verkligen en vigtigare förbättring i vårt land, för hvars beslutande vi hafva den nuvarande regeringen att tacka, den af kommunikationsväsendet genom anläggande af Köping-Hult-jernvägen och af elektriska telegrafer. Men månne det är de konservative, som vi egentligen böra tillskrifva, att beslutet i jernvägsfrågan omsider gick igenom? Elle: är det ens de konservative, som vi få at tacka för utförandet? Om regeringen verkligen hade ansett det såsom en erkänd erfarenhet. att de konservative, i följd af sin så kallade sans och sin tanke på framtiden (!), utförs reformer bättre än de liberale, hvarföre har dö regeringen sjelf nyligen både till ordförande och till regeringens ombud uti den direktion. som skall leda utförandet af denna den vig. tigaste af de förbättringar, som hon besluta sig att befordra, icke utseit konservativa utar tvärtom just liberala personer? Eller månne denna förbättring skulle vunnit mera förtroende och mera säkerhet. för återgångs, om utförandet blifvit anförtrodt åt de förra, d. v. g åt sjelfva förbättringens argaste motståndare Jemförelsen med skolfrågan är för påtaglig för att ens behöfva närmare påpekas. — —Sze— —