Aftonbladet – 27 april 1853, sida 3

än mildrad af bergens skuggor, har en effekt, som mäktigt talar till sinnet. Man skådar ut öfver hela arkipelagen af de i Cantonviken grupperade öarne, man upptäcker byarne, der kineserna kräla som myror, man ser sträkvägaroe för verldshandelns budbärare, och man hör på afstånd i en oredig blandning stadens sorl, gongoners dån och pipornas toner. Det är en syn af kinesisk oändlighet! Utom exkursionerna upp åt bergen och ideras dalförsänkningar, längs kusten och ut på uddarna, företog, jag en dag en längre vandring österut, Jag genomgick den delen af staden, som, för det. mesta upptages af de stora funktionärernas bostäder, utmärkte af poster och skyllerkurar, och befann mig snart på landet. Vägen, som är anlagd rundt kring ön och på flera ställen med en otrolig möda och konst, gernomskör här ett af dessa höga sandberg, hvilkas talrikhet är utmärkande för denna ö.. På ömse sidor resa sig de höga, starkt sluttande väggarne, öfverst bekrönta at en sval grönskande barrskog, och i fonden framtittar en vänlig dal, der en af betande bjordar betäckt slätt öppnar sig, genomflödad af en liten bäck. DetärHappy Valleys.. Den gom gaf detta namn, kände sanningen af orden sälla äro de som sofvay de som slutat vandringen, Ty tvifvelsutan har den att tacka de grafvårdar, som befinna sig på vestra sidans om dalen, för sin vackra benämning. Der står genast vid inträdet till slätten ett obeliskartadt monument, upprest 1847 af kapten Charles Talbot åt de döde skeppskamraterna ombord på H. M. S. Vestal. Och der sluta sig i närheten inom sina hvita murar tvenne fridfulla kyrkogårdar, fulla af betydelsefulta minnesvårdar; och midt ibland dem står en liten landtkyrka i sin enkla hvitmening. Rundt kring dalen höja sig bergen, grönklädda al skogar ända till topparne, och den som sagt. att Hongkongsön (Hiang-kiang för kineserna) är ful, steril och afskräckande, har troligen