Aftonbladet – 27 april 1853, sida 3

. varit besökta af 305 svenska fartyg at 6539 lästers 1 drägtighet; utom af 531 öppna bätar, som kommit 3 att hemta färsk fisk, samt af 1434 norska fartyg af 13,566 lästers drägtighet; och de Slesvigska hamnarne . hafva varit besökta af 273 svenska fartyg om 10,662 läster och af 26 norska om 478!V, läster. Värdet af ; till Jutland införda svenska produkter är beräknadt till cirka 283,218 m:k HBko och af de till Sverige utförde till 253,812 m:k; och af till Slesvig införde till 946,335 m:k HBko, samt derifräån utförde till endast cirka 8000 m:k. Säväl på Jutland som Slesvig var svenska och norska skeppsfarten mindre än föregående äret. Minskningen i Jutland tillskrifves de relativt höga spanmälspriserna och den mindre efterfrägan af trävaror, hvaraf sedan föregäende äret betydliga behällningar funnos; den vaknade byggnadslusten pä landet anses dock vilja framikalla ökad förbrukning af trävaror. r Till hamnarne i Kiels konsulsdistrikt ankommo ifrågavarande är 187 svenska fartyg om 8260 läster, hvilket är 21 fartyg mindre än föregående äret. Värdet af från Sverige utförde laster, bestäende förnämligast af trävaror, jern, stäl, koppar och tjära, är beräknadt till nägot öfver !, million m:k HBko; af Tnämnde antal fartyg ätervände 7 till Sverige med Jlast af spanmäl och nägot kaffe för ett värde af c:å 30,000 m:k HBko, hvaremot de öfriga dit afgingo i barlast. Endast 3 norska fartyg om 67 läster, alla från utrikes orter, hade ditkommit, af hvilka 2 äterÅ vände till Norge i barlast och ett med en spanmälsTlast. Att den norska farten på Holsteia och Slesvig är så ringa har väl sin förnämsta orsak deruti, att I trävaror och jern lättare och billigare kunna ditföras I frän Östersjöhamnarne. Anmärkniogsvärdt är atticke mindre än 44 stora finska fartyg ankommit till HolIsteinska hamnar, befraktade från svenska, förnämliI gast med trävaror, utgörande ungefär hälften så mycIket som med samtliga svenska fartyg dit inkommit. Till Bornholm hade ankommit 40 svenska fartyg lom 841 läster, hvaraf 2 frän utrikes ort. De från I Sverige införda träladdningar äro beräknade till ett värde af 25,466 m:k HBko och de frän Bornholm till Sverige utförda till cirka 13,380 m:k HBko. Denna lomsättning är mindre än föregående ärets, hvilket tillskrifves höga priser på öns produkter. Endast 1 oorskt fartyg hade i anseende till sjöskada ankommit till ön från utländsk hamn och der sält en del af sin spanmälslast, samt med resten gätt till Norge. Sammanfattar man ofvanaämnde uppgifter om svenIska och norska skeppsfarten på Danmark och hertigdömena, blir förhällandet följande: Svenska fartyg. Norska fartyg. Avtal. Läster. Antal. Läster. Helsingörs distrikt 962. 25,346. 743. — 15,261. Aalborgs 305. -6,539. 1434. 13,566. Ä Flensburgs 273. 10,662. 26. 478. Kiels 187. -8,260. 3. 67. Bornholms 40. 841. 1. 27. Summa 1767. 51,648. 2207. —29,399. tillsammans svenska och norska fartyg 3974 om 81,047 läster, oberäknadt cirka 1000 svenska bätar, som kommit eller gätt i last, och kunna beräkness till ungefär 2000 lästers drägtighet. Svenska och norska skeppsfarten på danska staten är säledes, näst på Storbritannier, större än på nägot annat främinande land. Beträffande skeppsfarten genom Sundet har antalet af svenska fartyg, som genomseglat der, utgjort 2100 och af norska 3020; hvilket i jemförelse med är 1851 är :en minskning i de förras antal Af 155 fartyg med en tillökning i de sednares af 126. Sedan den 15 Juni sistl. är, då en lindring i sundska tallen äsvenska metaller, motsvarande 20 proc., och -å norsk sill samt annan saltad fisk i tunnor, motsvarande 33 proc. af hvad förut i sunds-tull erlagts, isträdde i följd af derom med danska regeringen plägade underhandlingar, hafva intill årets slät 182,635 sk: svenskt jern och 213,517 tunnor norsk sill blifvit i Suadet klarerade. Under den föregående delen af äret hade 229,678 tunnor af sistnämnde vara blifvit klarerade efter den då gällande högre tullberäkningen. 5 Hvad särskildt angår de svenska fartyg under 16 listers drägtighet uti inrikes fart, som passerat sundet frän och med 1 Juli, då den för denna fart at darska regeringen inrymda lindring i sundska afgifterna trädde i kraft, sä har antalet deraf under de sista 6 månaderna af det förfiutna året uppgätt till 1071. Under föregäende är har det kända antalet af dylika sundet passerande fartyg utgjort imedeltal 1250 för hela äret, men, äfven om det i verkligheten har varit nägot större, så är dock otvifvelaktigt, att nämnde tutl-lindriog framkallat och ytterligare skall föranleda en ökad inrikes varuskeppning genom sundet. De mänga och väldssmma Höststormarne förorsakxade i allmänhet stora olyckor på sjön och mänga strandningar, i synnerhet på Juilandska kusterna, der 7 svenska och 18 norska fartyg strandade; 3 svenska och 2 norska strandade i Helsingörs distrikt, I svenskt i Kiels samt 5 svenska på kusterna af Bornholm, oberäknadt mindre haverier. Hvad angår Danmarks handel i det hela, så har denna icke företett nägra ovanliga förhällanden under förflutna äret. Skörden var i hela landet öfver en god medelmätta, men 1851 ärs mindre goda skörd hade icke lemnst stora behällningar af spanmäl, och vestra Europa behöfde icke nägon ovanlig tillförsel. Landtmannen hade dock ersättning i temligen höga priser. Utförsela af andra landtmannsprodukter, säsom lefvande kreatur, fläsk och smör, var betydlig, bufvudsakligen till England. Denna skeppning gick förut till största delen öfver Hamburg och nägra holsteioska hamnar, men under krigsären började frän Jutlands vestra kust en direkt utförsel med ängbätar, som hade god framgäng, oaktadt bristen på hamnar och lastageplatser. Efter freden har denna skeppning till någon del fortfarit, men den förnämsta har dock numera tägit vägen öfver de bättre slesvigska hamoarae vid Tönningen och Husum samt de vestra holsteivssa hamnarne, hvarifrån en mycket lifiig utförsel med flera reguliera ängbötar egt rum direkte till England, så att nästan endast artikeln smör. gätt öfser Hamburg. Denna utförsel är af stor betydenhet för Danmark och kommer modjligen attindirekt hafva ett förmänligt inflytande på sydvestra delen af Sverige; ty den starka utförseln frän Jutland och hertigdömena har minskat tillförsein af slsgttreatur och viktaalier till denna del af Danmark, hvarigenom priserna under de sednare 8 å 10 ären efterhand stigit,60 å 80 procent; såsom följd häraf: har tillförsel deraf med fördel kunnat göras. från Skäne och Halland, och då numera det i sednare är i anseende till boskapssjukan gällande förbud för införsel frän Sveige af slagtkreatur, kött Och hudar, blifvit upphäfdt, sorde ökad afsättning at dessa produkter blifva att här väräkpa, och våra ländtmän derigenom uppmuntras illzen god behandling af varorna och kreaturens göding, hvarigenom isyanerhet Skäne skulle komma att 3 en betydlig och jemn afsättning på Köpenhamn th Helsingör. (Sv. Tidn.) ASNMÄLDE RESANDE d. 27--April.