Aftonbladet – 27 april 1853, sida 2

vackraste och underbaraste. De flesta bestodo af det mest fulländade träsnideri, lätt och smakfullt, mera liknande ett luftigt och genomskinligt flätverk af blomsterstänglar, än arbete i trä. Andra väggar voro behöngde med stora taflor, fullristade med tänkespråk och gyllene reglor, skådetaflor för sinnet och besinningen och vida lämpligare att alltid hafva för ögonen, än våra europeiska, ej sällan rätt slipp riga målningar. Golfven voro belagde af de finaste mattor, borden bestodo af. i mosail utlagdmarmor, eller lika fint utskuret mörkbunt trä. Silkesdraperier i rika veck hängde för de rutor af måladt glas, som infattade: mellan de eleganta väggarna och genorasläppte en färgad dager, hvilken. spred ett behaglig jjus-i rummen. Upphöjda estrader med smi bord för opiirökningen, oändligt täckt bear. betade och målade lampor, säten med marmorskifvor — ty kineserna älska alltid at sitta hårdt — allt, från det minsta till de största, talade om en komfort och en elegans. som knappast torde till denna grad kunne utvecklas annorstädes, än der man bar rik tillgång. till: den. kinesiska industriens alster. Efier att under fyra dagars tid hafva be skådat allt; som kom i min väg, ruinerat mig med uppköp af artiklar, hvilkas yta och pri: i förbund lockande hänförde mig, och föröfri sprungit mig trött i alla riktningar, återvänds jag tomin sampan-till Whampoa. I Cantor hölls sedermera under loppet af trenne daga jen roddoch segel-regatta, efter hvars slu baler, aftonpartiery dinger och supeer omvex lade och drogo. en och annan af oss åter til den storäcstaden. Men ivi lemnade den om sider, jag för min del full af nya åsigter an gående en nation; hvars verk jag i mång fall här skådat i ett helt annat ljus, än de: fe uropeiska fördomens och stolthetens. I Whampoa gjorde jag, sä vidt det för d