Aftonbladet – 22 april 1853, sida 1

ATOOKS, ING:0 41 VIC DLOTBALAn; I ff. Je HOOKS Vid sk. banko införes ingen annons och för större stilar skala uppstodo i Götheborg oeh i Malmö, den af ri. kets ständers banks nuvarande länkontor i dessa städer bedrifna utläning på personlig säkerhet upphörde, och de derigenom till riksbanken ätergäende 3 mill. rår användes till ytterligare förlag för filialbanker, sävida denna form för länrörelsen företrädesvis antl toges. Föreskriften att ,:delar af riksbänkens till filialbank lemnade förlag skola utgå i reda penningar och dessa ovilkorligen vara till fullo uitagne inom ett är efter det filialbank trädt i verksamhet, har ett menligt inflytande på sådan bank, enär den derigenom 1 nödgas belasta sig med större kassabehällning, än 2 som tilläfventyrs kan till diskontering eller län an. vändas. Till förekommande hä-af föreslås den för.Jändribg, att endast !,:del af det hvarje filialbank i riksbanken beviljade förlag skall ultagas i reda penI ningar och att de äterstäende ?;:delarne stillas på d kreditiv, att genom assighationer, utfärdade i stadgad form, begagnas i mån af behof.; men att deremot 3 procents ränta i räkning päföres från assignationernas utgifningsdag, och icke, säsom nu, ifrån den dag, dä de i riksbanken infrias. Dessa assignationer kunna . li sjelfva verket till et del blifca i allmänna rörelsen löpande såsom bankosedlar, och något skäl synes icke vara för handen att riksbanken skulle lemna filialbankerne, på längre eller kortare tid, en räntefri för, sträckning. -Säsom vilkor för riksbankens förlag ät filialbanker är väl stadgadt: ati ettaf bankofullmäktige lutsedt ombud skall deltaga i så väl pröfningen af de I till grundfonden hörande säkerheter, som den ärliga t revisionen af filialbankens räkenskaper och förvaltning ,lunder det föregående äret. Till ytterligare säkerhet I skulle det utan tvifvel bidraga, att bankofullmäktige legde, genom ombud, när som helst, taga kännedom jat en filialbankås alla räkenskaper, protokoller och handlingar, samt att berättelsen om den årliga reviIsionen genom allmänna tidningarne oftentliggjordes. I Föreskrifter i öfverensstämmelse härmed tillstyrkas Isåsom tillägg i blifvande oktroyer . Bilagan J 20 lemnar uoderrättelse om beskaffenI heten af icke sedelutgifvande banker uti England och I Skottland. Vid slutliga pröfningen af företrädet emellan enskilda banker, som utgifva egna sedlar, och -sådana, som drifva sin rörelse med rikets ständers banks sedlar, böra sorgfälligt öfvervägas ä ena sidan fördelarne, att hafva endast ett sedelmynt inom landet löpande och att en ökad vinst tillskyndas banken -genom förlag ät filialbanker, ä andra sidan de svärigheter, som äro förenade med nödvändigbeten att vidtaga särskilda åtgärder till förstärkning af rissbankens -metalliska kassa, i följd af den större sedelutgifning, som nämnde förlag skulle förorsaka. Att utan sådana åtgärdex med flera millioner Tdr förlägga filialbanker måste, såsom vädligt för myntbestämningens beständ, på det högsta afstyrkas. 8 Db 2 n Sista delen af det kommitten i nåder gifna uppdrag afser beredande för framtiden af trygghet emot de hvälfningar i penningeviäsendet, hvaraf riket i förra tider rönt kännbara olägenheter. Denna trygghet för framtiden beror af bibehåller stadga i myntvärdet, sädant som det genom lagen af den 1 Mars 1830 blifvit af Konungen och rikets ständer bekräftadt, och hvaraf under snart ett fjerdedels århundrade flere till samhällets förkofran ledande påföljder utvecklat sig. Omvexlingar i myntvärdet kunna uppstå säväl genom öfverdrifven utgifning af riksbankens sedlar, utan motsvarande redbar fond, som medelst hastiga indragningar af sädana i omlopp varande sedlar. Förflutna tider förete många exempel på den förstnämnda af dessa ytterligheter, men de sakna ej heller erfarenhet om den sednare. Begge äro skadlige, ehuru på olika sätt, och böra sorgfälligt undvikas. Öfverdrifna utgifningar af riksbankens sedlar, under skydd af hemligheten i dess förvaltning, hafva förnämligast egt rum för statens behof, i stället att fylla dem genom ökad -beskattning eller upptagna län. Statsverkets tillstånd är för det närvarande högst förmänligt. Längt ifrån att besväras af skuld el ler brist för de ärliga utgifternas bestridande, eger det ett samladt förlag, hvärigenom de kostsamma åtgärder) kunna undvikas, som i andra länder måste vidtages för fullgörandet af skattkammarens betalningar under väulan på det löpande ärets inkomster. Det vore säledes endast i utomordentliga fall, som statens behof kunde päkalla riksbankens anlitande, och säkerhet deremot finnes i första rummet i en upplyst regerings omvärdnad. Dertill skulle utan tvifvel ytterligare bidraga, att ett på riktiga grunder ordnadt fondsystem blefve infördt, så att det, under lugna tider befästadt, kunde i behofvets stund med större lätthet i vidsträcktare män begagnas. Införandet af ouppsägbara räntebärande statsobligationer, utgifna för statens utomordentliga behof eller till befrämjande af allmänt nyttiga företag, hvaraf efterkommande hemta största vinsten, skulle derjemte för samhället bereda fördelar, äfven i andra hänseenden, och i sjelfva verket bilda en sparbanksinrättning för hela nationen. Om till exempel en del af de till extra stratsregleringen hörande utgifter, och deribland i första rummet anslag för befrämjande af lätta kommunikationer, bestriddes med riksgäldskontorets ouppsägbara obligationer ä 100, 250 och 500 riksdaler silfver specie med 4 procent ränta, och anslag beviljades säväl för räntan, som till 1 procent amortissement medelst uppköp af obligationer, så skulle dessa papper snart vinna allmänt förtroende och lemna tillfällen för användande af mindre summor, som nu ligga ofruktbara eller gå förlorade genom osäker utläning. Lagen för rikets ständers bank, såsom allmän civillag icke föränderlig i annan ordning än i regeringsformens 87 5 stadgadt är, innehäller väl, dels attalla stadgarjoch reglementen angående bankens rörelse och förvaltning skola upprättas i noggrann öfverensstämmelse med de i lagen fastställde grunder, dels ock att bankens kapitalöfverskott eller grundfond skall utgöra en summa af 10 millioner riksdaler banko, hvadan möjligen inträffande kapitalförminskning under året ersättes af vinsten ; men som besluten om bankens rörelse och förvaltning, enligt regeringsformens 72 S, bero af rikets ständer allena, så finnes egentligen icke något lagligt hinder för en öfverdritven, till väda för myntbestämningen ledande, sedelutgifning genom utsträckning af bankens utlåningar. Till större säkerhet i detta hänseende skulle det lända, om den förändring i sist äberopade tillvägabragtes, att Konungens gillande erfordrades för rikets ständers beslut om banken i de delar, som på myntbestämningen hafva mlytande. All anledning är emedlertid till den förhoppning, att en allmännare kännedom af rikets och RR ———— LK alla verkligen lysande och till utseendet dyrhara JDat war I gannina fömrainanda att an