Aftonbladet – 7 april 1853, sida 3

hvad betyder det, att kreature med halm och drank, att de icke blifva uthålliga, att deras afvel blir småväxt och klen, att mjölken blir dålig, ja ohelsosam, och att Sverige nödgas importera viktualievaror, blott man slipper att forsla bort den tunga och skrymmande säden, får förvandla den till bränvin och får svenska folket att supa upp det och zruinera sig, endast för bränvinstillverkarnes. beqvämlighet och: felaktiga hushållning. Annorlunda eller bättre lära kreaturen i i Sverige blifvit bebandlade i fordnatider, efter Adamus Bremensis, som lefde år 1067, derom kunde skrifva : Svearnes rike är det mest fruktbara land, uppfyldt af säd och honung, samt öfverträf: fer dessutom alla andra länder i boskapsskötsel.n i: Äfven ärkebiskopen Olaus Magnus,som var född på 1400-talet, beskrifver uti sitt verk de gentibus septentrionalibuss svenska åkerbruket Mm. m. på följande sätt : Hos svenskarne odlag en omätlig mängd nvete, men ännu mera råg. Östoch vestthar, som nytija korn och hafre, erhålla då väderleken är gynnsam, ett outtömd för mat och drycks Likväl bru3 desslagen i båda rikena, Svea d. När man genomgår Sveriges er man der de fruktbaratalrika. boskapshjordar, odukti smör. Många ska köpmän; antingen fö tesvaror, såsöm det äfven s mål, fläsk och andra födevaår är smöret från Öland berömdt. komet från Nordens länder, och hufvudsak gen ifrån Westergöthland. Tyingenstädes uti Norden bereder man bättre ost än der; hvilket härleder sig ifrån dess ymniga beten, på ovilka framfödas så. väl höga. och starka hästar gom stora oxar i en oräknelig myckenhet. — Den tiden eller för 450 år tillbaka fanns minsann hvarken drank eller bränvin ! Det var troligen de onödiga och fåfänga rigen som derefter fördes på andra sidan Östersjön, hvilka bortrycktede bästa arbetarne och utarmade Sverige på flerfaldigt sätt, som först bringade hemmavarande landtoch adugårdshushållningen-i oreda och vanmakt, och i sednare tider drankfodringen som ytterligare försämrat svenska kreaturen, samt bränvinet, som förorsakat lojhet och liknöjdhet för