Aftonbladet – 29 mars 1853, sida 2

— Christinekhamns sparbank. Insättningarnej under sistlidet är ha-utgjort 10,641: 1, samt uttag-ir nipgaraa 6,540: 7, och insättningsfonden; som vidlj ärets början var 59,318: 28, har genom det öfver-! skjutande beloppet af de förra jemte tillökning genom räntor vid ärets slut uppgätt till 66,360: 24. ..Spatbankens enskilda fond var vid ärets början 2,026: 1 ochi vid slutet 2,341: 4. Af sparbankens medel var stör-!p sta delen, eller 59,121: 29, allt bko, utlänt mot borgen. 4 Af delegarne i banken voro: 276 ständspersoner, med innestående kapital 26,766: 44. 49 handtverkare .. . . , ce ce . 1,914: 6. 229 af allmogen. . . me so ee . .17,912:39. 358 tjenstebjon . . . . a e .13,238: 14. 22 allmänna kassor . . . . . . . 6,528: 17: Pr mm bt KAN yrsa — Uti Söderköpings Tidning för den 24 dennes läses följande: Säsom i orten är bekant har grefvinnan Math, v.! Schwerin, enka efter grefve Curt v. Schwerin, soml före sin broder, hofmarskalken grefve Adolf v. Schwerin var fideikommissarie till den stora BurensköldSchwerinska fideikommissegendomen, tid efter annani? fätt ätskilliga rättegångar med sin bemälde svägeri!l och till en del äfven med hans administråtorer. 2:ne af dessa rättegångar lärer grefvinnan i dessa dagar Hafva vunnit. Tvärtemot sistbemälde grefves och hans administratorers anspråk bar nemligen Kongl. Maj:t genom dom förklarat grefvinnan berättigad att genast tillträda säteriet Husby, som är ett af ortens större och vackraste ställen; och bar Kongl. Maj:t, genom en annan dom, afgjort den länge (om vi ej missminna oss, hela nio ären) omfalade så kallade lifränteprocessen sålunda, att Kongl. Maj:t ogillat kr grefvens och hofmarskalkens anspräk attutfå en hans förmente fordran, som vid brodrens, grefve Curts bouppteckning anmäldes till ett belopp af nägot öfver 84,000 rdr, men i denna stund vuxit till nägot öfver 100,000 rdr rgs.n — I bankfrågan har man nu snart att för-; vänta dels justitiekanslereas infordrade. utlåtande och dels en underdånig framställning från fullmäktige uti rikets ständers bank. Derefter skola väl äfven stiftarne af den nya banken komma med ytterligare framställning, sarot såsom vi hoppas med ett revideradt förslag till bolagsreglor. Man. ser häraf att i diskussionen om denna fråga återstår ännu det väsentligaste, och likväl kunna somlige af våra publicistiska kamrater, t. ex. Vinterbladet, ickel upphöra med sina förebråelser emot Aftonbladet, för det att vi skola så sent upplåtit svår mun, i ämnet. : Vinterbladet synes oss deremot alltför hastigt, och måhända äfven alltför vidt, hafva i den saken pupplåtit sin mun, emedan det, med ett från det hållet obegripligt hafs, i sina anmärkningar mot bankföretaget sammanblandat dikt och sanning, de oärligaste insinuationer och grundade skäl, allt huller om buller. Det har således icke försmått att insinuera, att en habil bankstyrelse skulle utgifva depositionsbevis, utan att några depositioner verkligen egt rum; ått disponentdirektören utom sin aflöning kunde taga provision och courtage, m. m; samt i allmänhet betraktat den nya banken under antagande att dess styrelse skulle falla i händerna på de mest fulländade skurkar, hvaremot då fråga är om en bank med solidarisk ansvarighet samma tidning frågar, om man bör antaga, patt alla menniskor äro såmvetslöse? Emedan vi ej hafva deltagit i ett dylikt förföljelsekrig emot det nya bankförefaget, har Vinterbladet i sin berserkagång emot banken äfven sökt gifva oss åtskilliga sidohugg. Det låter således förstå, att vi äro en dålig advokat för den nyäå jobberi-anstalten; att sAftonbladet är alldeles förblindadt i denna sak; att det säkert skulle stå sig ganska slätt vid en examen i ämnets; att det blifvit bragt i trångmål (månne -af Vimterbladet?) m.m, dylikt. Att Aftonbladet varit en dålig advokats för den nya banken medgifves; ty vi hafva ju förklarat att den bör förlora sin process, d. v. 8. ej få oktroj, såvida den .ej i flera vär sentliga delar ändrar sitt reglemente; men derjemte få vi meddela Vinterbladet och dess författare i bankfrågan, att vi vid behandlingen. af allmänna angelägenheter ej hafva för sed att utbyta publicistkallet emot advokatsyrket. i t . Då Vinterbladet i anledning af vår artikel rörande solidarisk ansvarighet för aktiebanker bland: -annat yttrar; att Aftonbladets argumentation -är:; fullkomligt falsk; -enär-hon: utgår från den oriktiga förutsättning; att lagen angående handelsbolag skulle vara upphäfven eller ändrad genom 1848 års lag om aktiesbolag — ett påstående som måste jäfvas at shvar och en med ett någorlunda redigt juridiskt: begrepp, ty han. vet, att allmänna lJasgens stadgande i: 15: kap.-2 H.B. angående solidarisk ansvarighet för handelsgeller andra bolag ännu qvarstår i sinsfulla helgd, få vi be Vinterbladet gifva sig tid att genomläsa vår berörde artikel, då det skall finna att vi ej haft något sådant yttrande som Vinterbladet här vill tillägga oss. : Utan att nämna ett ord derom, att nyssåberopade lagställe: skulle hafva blifvit ändradt eller upphäfdt, hafva vi yttrat att . .ända till dess aktielagen utkom : 1848 hade det i enlighet med 15 kap. 2 . handelsbälken i 1834 ärs lag gällt såsom ovilkorlig regel för bolag, att delegarne deri utan undantag vore underkastade solidarisk ansvarighet ;, hvarefter vi tillagt: Genom aktielagen.lemnades tillfälle för alla bolag, endast med et undantag, att blifva befriade frän den solidariska ansvarigheten etc. Härigenom är ju för ingen del sagdt att handelsbalkens stadgande om bolag upphäfts eller; ändrats, utan endast att det: för bolag genom aktielagen blifvit öppnad en möjlighet att vinna: befrielse från den just i samma balk såsom allmän regel. stadgade solidariska ansvarighety då de erhålla särskild oktroj enligt aktielagen. Det är. således icke vår argumentation som me MAT nan lö ang la ls dam imdarhlasdate nen . 4