Aftonbladet – 29 mars 1853, sida 2

ganska utvald gsociet af gens. comme il faut, som ej hafva någon annan sysselsättning än att göra sig glada dagar och roa sig på förnuftigt vis. Vintertiden ha vi små musikaliska tillställningar, der man sjunger romancer, och baler der man dansar till. klockan tolf, emedan man gör afseende på de gamla och portvakten; sommarn, företaga vi lustfärder till landet. Jag har fill och med lofvat att i morgon vara med om en pick-nick ut till Vincennerskogen; jag kan gerna ledsaga herrarne dit om ni ha lust och presentera er i vår krets. De båda unga männen antogo tacksamligen tillbudet, och lofvade att infinna sig följande dag hos sin nya ledsagare. . å de inställde sig på utsatt timme hos herr Godard, funno de honom ute på gården, samtalande med en fattig hustru, den de straxt igenkände som Francisca, Hon bönföll hos sin hyresvärd om anstånd med hyran och bad honom ej köra ut dem från den bostad de bebodde; men han förblef obevöklig. — Mitt stackars barn är så sjukt, upprepade den fattiga qvinnan; låt mig åtminstone få bo qvar ännu några dagar. — Ni ärjuredan skyldig mig för tvenne månader; såde grosshandlaren. — Jag vet det, nådig herre; men bära jag får mitt barn friskt igen, så att jag kan gå på arbete, så skall ni för hvar dag få min dagspenning. — Tomma löften! utropade herr Godard; jag vill ha min betalning, hit med pengatne,; — Ack min Gudl jag har inga, framhviskade Francisca gråtande, — Nå så-gå då och skaffa er husrum annorstäder: ; ij ? Och då den fattiga qvinnan ånyo ville bönfalla, skrek han hä tigt: . — Nog öm den saken; inte har jag tid att stå här och höra på edra jeremiader; herrar. ne dersborta vänta på mig: t