Aftonbladet – 24 mars 1853, sida 2

bergskollegium att bestämma tiden för valets kungörande, emedan det först den 14 Januari, gerom lottning inför Steckholms stads magistrat, bergskollegium ovetande, afgjordes, att tredje bruksdistriktet borde ställa en revisor. — ; 2. Att dö kort derefter händelsevisn till bergskollegii kunskap kommit, att lotten fallit på tredje bruksdistriktet, kollegium, fastän icke någon officiel kommunikatior erhållits, genast lät efterfråga förhällandet hos magistraten samt dä fick det besked, att skrifvelse härom icke till bergskollegium, men väl till öfverstäthällareembetet, skulle blifvit expedierad. 3. Att bergskollegium, vid sädant förhällande, icke ens afvaktade den officiella skrifvelsen i ämnet, utan sjelfmant förskaffade sig en bestyrkt afskrift af magistratens till öfverstäthållaren aflätne skrifvelse och på grund deraf genast, eller den 24 Januari, utfärdade sin kungörelse om valet, hvilken tryckta kungörelse ock med näst derefter afgående post till Konungens befallningshafvande expedierades; samt 4. Att, sedan allt detta förutgått, samt den i riksdagsoräningen föreskrifna vallängden jemväl blifvit den 31 Januari upprättad och den 3 Februari med posten till Konungens befallningshafvande i Carlstad afsänd, bergskollegium först sistnämnde dag erhöll officiel underrättelse, genom note frän chefen för finansdepartementet, derom, att det äläg tredje bruksdistriktet att till bankorevisionen utse revisor. Af dessa upplysningar inhemtas att bergskollegium gjort allt hvad det förmått för att påskynda föranstaltandet af ifrågakomna revisorsval, och vårt omdöme om kollegii uppskof med utfärdandet af kungörelsen för valet, hvilket omdöme stödde sig på de vid sjelfva valförrättningen anmärkte förhållanden, bör således i öfverensstämmelse härmed rät. tas; men deremot vill det synas, som finansdepartementet är egentliga upphofvet till det klandrade dröjemålet. Månne detta departement jemväl kan leda anmärkningen från sig till någon annan? — Ingenting kan för oss och våra läsare vara mera tröttande än att polemisera med er tidning, som visat sig icke kunna eller icke vilja läsa innantill. Vi hafva icke mindre än tre särskilda gånger måst hålla pekfinger för Svenska Tidningen, för att få henne att fatta våra yttranden om en uppsats uti Dictionnaire de Peconomie politique, och vi nödgas i dag hålla samma tidning under ögonen n:ris 31, 51 och 63 af Aftonbladet, de enda i hvilka vi yttrat oss om mötet i Westerås angående de af friherre Palmstjerna ifrågasatta förändringarne i reglementet för Mälareprovinsernas bypoteksförening, för att låta henne se att vi aldrig talat om någon officiel skrifvelse från chefen för finansdepartementet till landshöfdingen friherre v. Kremer, som skulle gifvit anledning till mötet. Med kännedom om vederbörandes förfarande vid andra tillfällen trodde vi genast att mötet lika säkert skulle förnekas all officiel karakter, om resultatet, såsom de skedde, skulle utfalla mot friherre Palmstjernas önskan, som det i motsatt fall kommi atttilläggas en afgörande betydelse. Också frågar, sedan mötet gått friherre Palmstjerna emot, Svenska Tidningen klagande hu: ruvida kommitterade bildade en myndighet som han behöfde höra, och är mycket purker löfver den offentlighet vi gifvit ät mötets för Åhandlingar, samt påstär att vår artikel va I senap efter middagen. Denna upplysning va ganska intressant, ty då har kommitterade; TIprotokoll äfven saknats vid middagen, ty v erhöllo det liktidigt med friherre Palmstjerna Tehuru meddelandet dröjde ett par dagar, oci I friherre v. Kramer lärer väl då fått särskildt ser. Åvera senapen, som synes haft en god verkar Toch ganska fort framdrifvit det länge hviland Jreglementsförslaget för hypoteksföreningen.