Aftonbladet – 22 mars 1853, sida 1

Lagen. den 6 Oktober 1848 angående aktiebolag; och Kongl. kungörelsen den 30 September 1851, i anledning af rikets ständers vid sistförflutne riksdag vidtagne beslut, angående bankoverkets styrelse och förvaltning, i hvad denna kungörelse stadgar om filislbankerna. Sedan rikets ständer vid 1823 års riksdag kos Kongl. Maj:t anmält, att -den då öfverklagade förlägenheten i allmänna rörelsen skulle kunna minskas genom upprättande af enskilda bolag till bestridande af en sammansatt upplåningsoch utlåningsrörelse, hvilka oberoende af ständernas penningeverk skulle förena de kapitalegandes och kapitalbehöfvandes intressen, och småningom göra den vidsträckta kreditrörelse umbärlig, som dittills måst för allmän räkning bedrifvas, hvadan ständerna ansett sådan rörelse bellre böra öfverlemnas åt den enskilda omtankan, än utgöra föremål för statsförvalthingens omsorg, samt ständerna i anJedning häraf anhållit om en författnirg om inrättande af enskilda banker eller diskonter, på uppgifne grunder, så utfärdades, i öfverensstämmelse med ständernas förslag, ofvannämnde 1824 års kungörelse, uti hvilken bland annat föreskrefs följande: Att allt hvad för handelsbolsg stadgadt är eller blifver, rörande vederbörligt anmälande, intagande i rättens. inteckningsprotokoll och kupgörande i allmänna tidningarne om bolagets ingäende, ändamål och dermed skeende förändringar, samt bolagsmännens . ansvarighet, en för alla och alla för en, tillika med hvad som serskildt i afseende på invisningars utgifvande af enskilda eller bolag är eller värder föreskrifvet, äfven skall för diskontbolägen lända till efterrättelse. Som vid denna tid icke några andra bolag kunde lagligen stiftas, än de som voro grundade på solidarisk ansvarighet, så följde då 1af detta stadgande att enskilda bankbolag i allmänhet, utanafseende på om de utgåfvo egna kreditsedlar eller icke, äfven måste vara underkastade solidarisk ansvarighet. Denna kungörelse utfärdådes såsom en ekonomisk lag och icke i den ordning 87 regeringsformen föreskrifver för stiftandet af allmän lag. ; I enahanda ordning har 1846 års kungörelse om våra nuvarande privatbanker, ;hvilka utgifva egna kreditsedlars, tillkommit. Uti 1 S af denna kungörelse föreskrifves, att veuskilde, som förena sig i bolag, för att bedrifva bankrörelse med egna tryckta eller graverade förbindelser, kallade kreditsedlar, eller med hvilken annan benämning som helst skulle enligt stadganderne i kungörelsen söka Kongl. Maj:ts oktroj, m. m.; och i 16 bestämmes, att i afseende på delegarnes ansvarighet gäller hvad som blifvit stadgadt i 1824 års kungörelse. Enär både 1846 och 1824 års här åberopade kungörelser i egenskap af ekonomiska lagar beslutats af Kongl. Maj:t allena, så föll det äfven af sig sjelft, att ingendera af dera lagligen kunde göra någon rubbning i de utaf konung och: ständer såsom allmän lag förut gemensamt antagne föreskrifter. om solidarisk ansvarighet för alla bolagsmän. Att samma ekonomiska författningar åter gkulle göra ett högst betänkligt ingrepp i ständernas genom 72 S regeringsformen bestämda rätt att allena genom riksbanken utgifva sedlar, gom för mynt i riket må erkännas, är ett bedröfligt bevis på riket ständers slapphet att försvara sina grudlsagsenliga rättigheter; men detta förbiseende at grundlagens bud bar väl också i sin mån medverkat att framkalla den ovilja mot privatbankerna, för hvilken. de nästan hela tiden varit föremål. Anda till dess aktielagen utkom 1848 hade det .i enlighet med 15 kap. 2 Handelsbalken i 1734 års lag gällt såsom ovilkorlig regel för bolag, att delegarne deri utan undantag vore underkastade solidarisk ansvarighet, och då bolag, med aktierna ställda till innehafvaren, såsom Nyköpings faktoribolag, uppstodo och gjorde cession, föranledde sådant naturligtvis till invecklade. rättegångar, för att kunna göra den solidariska ansvarigheten gällande. emot innehafvarne af löpande eller anonyma aktier. : Genom aktielagen lemnades tillfälle för alla bolag, endast med ett undantag, att blifva befriade från den solidariska ansvarigheten, som motverkade de större bolagens uppkom :t och derigenom förhindrade en mängd föret: ;, . kunde bidraga till nationens välstånd, särdelus i ett så kapitalfattigt land som Sverige, der endast rn förening i bolag af många mindre krafter några mera betydande företag kunna utföras. s Berörde undantag finnes upptsget i 14 af aktielagen, så lydande: Om bolag, hvilka bedrifva bankrörelse med egna tryckta eller graverade förbindelser, stadgas särskildt., Genom denna 8 är således stadgadt att de bankbolag, som drifva bankrörelse med ofvan uppgifna förbindelser, icke stå under aktieagen och således ej heller kunde söka bc