Aftonbladet – 21 mars 1853, sida 3

FVVE DUBCRUP. UTRIKES KORRESPONDENS. (Frän Aftonbladets korrespondent.) Köpenhamn den 13 Mars. Valen äro nu allesammans bekanta oc! :Iriksdagen har sammanträdt. Tager man nu 6 betraktande, hvilka stora krafter de allierad I makterna, Bondevännerna och de egentlig ministeriella ha att disponera öfver och hvilk -Iskändliga och olagliga medel som från denn jsida begagnats i valagitationen, så får man et riktigt--begrepp om den oemotståndliga kraft lIbvarmed sanningen tränger fram om man se Ipå valens resultat : af 100 val ha åtminston 147 bestämdt utfallit emot ministeren. Det na tionelt-libersla partiet har sålunda trädt utu striden såsom minoritet, men såsom en im ponerande minoritet, hvari all den intelligen och de talenter, som riksdagen har att upp: visa äro samlade, och om ett slag, hvar Itvenne ministrar och Tscherning fallit, kan mi Inisteren väl säga såsom fordom Pyrrhus: er sådan seger till och vi äro förlorade!, Emellertid:är: det ett faktum att de liberala. för ögonblicket äro i minoritet och det fa!ler härd: att läta regera sig af Baltzar Christensen: spira; men detta tillstånd skall säkert icke räcka länge och man är egentligen mindre nyfiken på när minoriteten skall gå öfver till att bli majoritet, än Juru denna öfvergång. som ej uteblifver, skall gå för sig. Det följer för öfrigt af sig sjelf, att det är en hård gtrid, hvari allt. tålamod och, resignation måste uppbjudas, för att kämpa: allvarligt för friheten, då majoriteten söker att bringa den i misskredit. Ministeren inser emellertid mycket väl, at! den icke kan regera med en majoritet, som för det första är så ringa .och för det andra består af idel nollor, och det är intet tvifvel att man tänkt på modifikationer i kabinettet i afseende på de ledamöter som genom sjelfva sin2 personligheter väcka den största förargelsen. Detta gäller isynnerhet ministern för Holstein, . grefve. Reventlow-Criminil, hvars regering i Holstein icke kan tillfredeställa någon dansk man, hvilka politiska åsigter han än hyser. Det är en allmän önskan att ministern för Slesvig, Carl Moltke, måtte aflösa honom, men denne vill ogerna femna Slesvig och såge helst att han finge båda hertigdömena under sin haud. Detta skulle emellertid så tydligt stöta på ett :Schleswig-Folsteins, att det torde vara sannolikastatt geheimerådet Tillisch, som på den sednaste tiden varit H: M:ts kabinettssekreterare och närmat sig ministeören utomordentligt mycket åter öfvertager styrelsen öfver Slesvig, . der man skule mottaga honom-med Ööppnasarmar, Deremottorde:det rykte, som ovelat. göra. krigsministern Hansen till minister för Holstein, .. vara temligen otillförlitligt, ty: Hansen kan såsom inföd3 dansk knappast vara någon mpersona gratan för stormakterna. Genom en sådan förändring eller modifikation -i-minisi :ten, som på ett eller annat sätt. måste. ,ega rum och säkert icke skall lita länge vänta: på sig, vore det för öfrigt icke omöjligt att öfverste Ischerning, soma ju för ögonblicket är ledig, kunde bli erbjuden en taburett i statsrådet; både Aerföre att denne mans talenter eljest skulle ligga i träde och emedan det i sig. sjelf är, en politisk oanständighet;y som man fär söka maken till, att ett starkt och väl organiseradt politiskt parti, såsom Bandevännernar, understödjer en ministör, gom genom sin sammansättning icke erbjuder den ringaste skugga af garanti om att. partiets åsigter kunna genomdrifvas. Då Bondevännernan likväl af alla krafter hjelpa ministeren, så sker detta till följe af en oegennytta, som blott kan finna sin förklaring i hoppet om bättre tider, då vissa löften och förespegliingar skola gå i fullbordan. Vi haci år haft en ovanligt sträng eftervinter, som kom öfver oss, dä vi redan väntade på -våren och som en längre tid spärrat den eijest så lifliga kommunikationen mellan Danmark och utlandet. Till ersättning ha vi fått slädoch kälkåkning, ett här i landet ovanligt nöje, baler, konserter: och maskerader. De sista ha urartat liksom de gtora operamaskeraderna i Paris och äro i misskredit bos! den eleganta verlden, som i stället med för-! jusning kastat sig Öfver konstnärskardeva-. len,, som synes blifva en årligen återvändande fest. All den prakt i drägter och arrangementer, som värt fattiga land: kan erbjuda, var hör samlad och: sammanhölls genom. en verkligehs konstnärlig anordning, som på alla deltagarne gjorde. eit: behagligt. intryck . 4 Inom litteraturen är det som vanligt vid denna! i