Aftonbladet – 16 mars 1853, sida 1

Du tänker — usch då! Jag skall söga dig att ägget är ruttet; kasta ut det! Barnaby såg upp med en min, som tro le han sig för evigt hafva vunnit Bin farbru:s hjerta, och gvarade derpå fogligt: Jag är icke så nogräknad att få äggen öfverfärska.s Nu förklara vi helt dristigt att Barnabys ägg är ett rikare ämne för filosofen och romanskrif-aren att reflektera öfver, än både Columb. ägg och den österländska prinsessans namnkunniga korpägg eller modergåsens ägg. Läsare, stopp ett ögonblick och tänk på hela folkskarors välförd, hvilkas framgång i lifvet ensar.t kan förklaras deraf att de haft samma smak som Barnaby. : E Se på lorden, glittrande af ordnar och fickorna fullstoppade med bankosedlar; vet du hvarifrån han fått alltdetta? Åh, tvifvelsutan från hang höga statsmannaegensksper, hans djupa insigter, hans outtröttliga arbetsamhet. Iogalunda, ingalunda! Historien är helt simpelt den att han vanligen frukosterade förtroligt med ministern, och vid sådana tillfällen visade att han ej var så noga att få sina ägg öfver sig färska. Men skola vi inskränka oss till hofvet och hoöfmännen ? Nej! från palatset till den simplaste verkstad finnes det alltid någon foglig äggätare — någon alltslukande, tjenst-: villig Barnaby, — som gör eller försök göra en figur i verden, genom att ej v. : noga med att få äggen öfver sig färska. Många äro de vis hvarpå en sådan gaga kunde förtäljas. Se der till exempel ha vi Tom Spangle, ett vackert välfödt sex fots kreatur af två och trettio. Han hade icke en gkilling att börja med; pu rider han fullblodshingstar och skrifver anvisningar på sin bankier. Känner du ej hemligheten med denna förändring? Nåväl, han friade till. den gamla pergamentsfärgade enkan efter en fältkommissarie. Ja, gjorde