Aftonbladet – 12 mars 1853, sida 1

a — — ee dantag härifrån utgör den inre stora slätten, som är vattentom och brännhet samt utsänder förfärligt heta vestanvindar, hvilka uttörkande rasa Ötver kus lerna och utsina alla ströms mar och förbränna allt gräs. Deremot hyser landet kring sina stora, ofta ganska långt segelbara floder utefter alla kustdistrikter den till otrolighet mest bördiga jordmån, tjenlig för alla jordens alster. Mot norr växa Bananer, Ananas, Oranger, Fikon, Sockerrör och alla tropikens mest utmärkande fruktslag. Det är der man i sednaste tider odlat bomull, som i godhet nära nog öfverträffar all annan hittills känd och. lofvar att bli en af Nya Hollands värdefullaste produkter. I de medlersta trakterna och mot söder utbreda sig de yppersta lägenheter för sädesodling. Framstegen: häruti visa sig deraf, att i Nya Södra Wales år 1847 voro odlade 72 125 acres,! deraf 59,975 med hvete, hvilka afkastade: 692.620 bushe!s; år 1851 derermot funnos odlade 152.057 acres, hvaraf 82,110med byete, afkastande 1,407,466 buskhels, således mer än dubbelt. År 1837 infördes säd för ett värde af 56,817 pund St. ockutfördes för 21,399 pund; år 1851 infördes säd för 66,882 pund och utfördes ännu, oaktadt den under tiden så betydligt tillökade befolkningen, för 22,856 pund. Detta förhållande visar att, ehuru kolonien i sednare tider vunnit en ansenlig tillökning il folkmängd, de nya. odlingarne varit tillräckliga att producera nära nog landets bekof af säd! När arbetsfliten, som nu nära: uteslutande är riktad åt guldgräfningarne, får återgå i sin Pg turliga strömfåra, skall helt visst jordens oändliga fruktbarhet ännu bättre användas. Austrälien skall då blifva en välsignelserik kornbod för den öfriga verlden. Jag har ofvan omnämnt hvilka sädesslag som företrädesvis odlas, nemligen hvete och