STOCKHOLM, den 12 Mars. Vi hafva i särskilda. artiklar såväl sistlidet år (se A. B. för den, 6 Okt.), sonvi n:ris .6, 21, 27,30 och 31 d. å., redogjört för de försleg, hvilka dels af direktionen öfver. civilstatens. pensionsinrättning, dels. af civilstatens sednast församlade hrr fullmäktige blifvit framställda, för att bereda utvägar till uppräithållande af pensioneringen ä denfond för civila embetsoch tjenstemäns enkor och barh, hvilken står. under nämnde direktions förvaltning. Vi lotvade härvid att återkomma äll-den för: embets-. och tjenstemän ganska vigtiga frågan,-och vi fullgöra nu detta löfte. Som läsaren måhända: erinrar sig, hade di-. rektionen dels ansett en. definitif reglering hbvarken, i saknad af tillförlitliga beräkningsgrunder för pensioneringen under en längre tidrymd, nuv kunna -ega rum, eller, såsom i öfrigt erfordrande, betydligt. ökade tillskott af den redan förutallt för mycket anlitade tjenstemannafonden, vara lämplig, så vida den ej må kunna ske i sammanhang med ett förslag till förhöjda: pensioner jemväl. för embetsoch tjenetemänj . dels föreslagit. att tjenstemannafondens tillskott skulle inskränkas till hvad det utgjort 1851, eller 42,000 rdr bko årligen, hvaremot, för att undvika. pensionernas nedsättning samt upprätthålla pensioneringen, efter enahanda grunder som hitintills, under den nästföljande femårsperioden intill fullmäktiges sammankomst år 1857, delegarnes afgifter till enkefonden, utan skillnad mellan gifta och ogifta, borde ökas med 3 proc. årligen af pensionsbeloppen ide 8 första klasserna och med 214 proe,. i den 9:de. Tjenstemanrnafonden skulle då, under förutsättning af 5 proc. ränta åut:ånte -medel, vid 1857 års slut hafva ökats till 1,830,264 rdr eller omkring dubbelt emot -den summa den utgjorde då pensioneringen. tog sin början. Denna plan har likväl icke vunnit fullmäktiges understöd, utan hafva fullmäktige ansett en fullständig reglering. redan su böra beslutas. Fullmäktige hafva dervid beräknat, att pensioneringen ä enkefonden skulle med är 1867. hafva uppnått sin kulmination med en årlig: pensionering af 100.000 rår bko, deraf. 50,000: rdr årligen allt framgent tillsköteg-från tjenstemannafonden, som i allt fall skulle till: nämnde tid; med -Beräkniong endast af. 41, proc. ränta å det utlånta kapitalet hafva vunnit en tillväxt af 471,149 rdr och således vid sistnämnde års slut stigit till 2.018,337 rdr. Denna reglering förutsätter likväl ej mindre en från tjenstemannafonden öfverflyttad tredjedel af delegarnes dit ingående pensionsafgifter, än dels betydliga afgiftsförhöjningar till enkefonden utöfver det nu stadgade beloppet, så att sistberörde fond skulle erhålla en ärlig inkomst till 23 af delegatnes nuvarande årsafgifter. (i stältet för hälften) 20.666: 32; en förhöjning-at 2 proc. å pensionsbeloppet af både gifta och ogifta delegare 10,333: 16; befordringsafgifter 15 proc. af pensionsbeloppet (i stället för 5) 4,500, samt s. k. fyllnadsafgifter 1000 rdr; summa 36,500 rdr,. hvartill komme det nyssnämnda bidraget af 50.000 rdr årligen, -samt återstoden, 13.500, ränta. å-AU, proc. å enkefondens kapital, hvilket då beräknades hafva ökat sig från 188,200, som det för närvarande utgör, till 296,834. ; Hvad som härvid först torde böra undersökas och hvilket varit af en och annan ifrågasatt, är fullmäktiges: behörighet att med K. M:ts bifall besluta att pålägga delegarne tillökta afgifter. I denna punkt har: skiljaktighet försports jemväl inom hrr fullmäktige och en reservant hr bergsrådet Hallgren har till. och med gått så långt, att han förklarat förhöjrm oe af-afgifter till pensionskassan innefatta en beskattningsåtgärd, enligt 57 S Regeringsformen (jmfr A. B. n:o 31). 5 Uti denna åsigt kunna vi icke instämma. Skyldigheten att erlägga pensionsafgifter grundar sig på 2 6 i reglementet för civilstatens pensionsinrättning och 23-S i reglementet för civilstatens enkeoch pupillkassa, båda af den 21 Februari 1844; och då 63 8 i förstnämnde reglemente medgifver fullmäktige rätt att öfverlägga och fatta beslut i ämnen som angå shufvudgrunderna för pensionsinrättningen eller vändringaroch tillägg i dess reglementenn, lock att dessa beslut ej blifva. gällande förr in K. M:t desammå gillat; synes. det vara otvifvelaktigt att fullmäktige, äfven i afseende vå afgifterna, hafva full rätt att besluta ändringar och regeringen att stadfästa sådane. Denna: ätt har ej heller varit ifrågasatt för armåens! Fr RE RN — a ES -