Aftonbladet – 18 februari 1853, sida 1

STOCKHOLM, den 18 Februari. Under titeln England och Frankrike, läser man i en tysk tidning följande reflexioner hvilka stå i en så bjert strid med det allmänna, äfven hos så kallade liberala tyskar rådande hatet mot Frankrike och dermed följande sympatier för en ny helig allians, att vi hafva trott öss böra återgifva dem. Artikeln har följande lydelse: På den tiden då den närvarande franska kejsaren ännu var president för franska republiken, då tänkte ingen på återställandet af Frankrikes naturliga gränser. Inom de europeiska staternas familj började man för första gången att sysselsätta sig med nyttiga, vetenskapliga, praktiska, förnuftiga intressen, och man lade sin goda vilja i dagen. Det var visserligen också tal om europeiska köngresser, men icke för sådana ändamål som kongresserna i Verona, Aachen och Laibach. Man ämnade hålla en europeisk kongress för att öfverenskomma om några utgångspunkter för ett gemensamt bemödande att skydda Europa för förluster genom det fallande guldvärdet; den brittiska regeringen -hade väckt idden om en allmän kongress till uppgörande af ett gemensamt mått-, måloch vigtsystem; de europeiska sjömakterna ärnade hålla en kongress i London för att bestämma en gemensam meridian och utstaka dess genomgångspunkter; man hade den tiden fattat förhoppning att bringa till väga ett allmänt fördrag till utrotande af slafhandeln; tanken hade uppstått på ej blott en europeisk utan en verldskongress, det vill säga emellan de europeiska staterna och nordamerikanska förbunds-regeringen, för att reglera patenträtten inom alla dessa stater. I London hölls den förnuftigaste och följdrikaste af alla kongresser, verldsindustri-expositionen — hvars motståndare, utom den bekante öfverste Sibthorp i England, den mossbelupna junkern ur gamla skolan, äfven publicisten Gerlach, var, och båda profeterade i