Aftonbladet – 4 februari 1853, sida 2

ned diademet på hufvudet; man har bestämt ig för det sista, i betraktande deraf att hon senom det dagen förut afslutade civiläktenskapet rätteligen blifver kejsarinna. De engelska bladen synas ej vilja sätta full illit till den slägthistoria som de franska tidvingarne meddelat. Hmess påstår att det cke var hennes far utan hennes3 farbroder soma jent i franska armåen. Tidningen Assemblee nationale, dristar sig utt anställa betraktelter öfver kejsarens tal om oruden. Detta tal, menar bladet, bevisar Euopa att Louis Napoleon har sin egen politik och står helt och hållet utanför den europeiska volitiken. Tillika antydes derpå, att den falska ställning hvari Europa befinner sig till kejsaren och denne åter till Europa, ovilkorigen innan snart skall föra till krig. Denna urtikel säges vara författad af Dumon, mininister under Ludvig Filip: Augsb. Allg. Zeitung, oftentliggör tvenne lepescher från Manteuftel till preussiska sänlebudet i Paris grefve Hatzfeld, med anledning af kejsaredömets erkännande. Den ena af dessa depescher lyder sålunda: Berlin den 28 Dec. 1852. Hr grefve. Jemte meddelandet om prins Louis Napoleons upphöjelse till zejserlig värdighet har franska kabinettet till ,ss Öfversändt en afskrift af det senatus-konsult och det folkbeslut, hvärigenom denna förändring i Frankrikes styrelseforta kommit ill stånd. Båda dessa handlingar äro fullbordade i det inre; vi hafva alltså ingen rätt att uttala oss öfver deras innehåll. Men af samma anledning röra också de bestämwaelser de innehålla alldeles icke Frankrikes förhållande til! fremmande makter. Häraf följer att Preussen, i det det fortsätter de samma vänskapliga förhållanden till H. M. fransmännens Zgejsares regering som hittills bestått melian det och Frankrike, icke har för afsigt att uttala någon åsigt om de grundsatser som blifvit bekräftade genom detta till statsgrundlag förvandlade folkbeslut, eller att antaga de slutföljder som i framtiden möjligen kunna dragas af denna inre lagstiftningsrätt. Franska kabinettet skall otvifvelaktigt billiga de bevekelsegrunder som vid detta tillfälle ledt osg. I det vi afbålla oss från att yttra 088 öfver hvarthän dessa handlingar i afseende på den yttre politiken kunna leda, tro vi oss gifva ett nytt bevis på de vänskapliga tänkegätt som lifva oss, och som ingifva oss den önskan att undvika allt som kunde rubba det goda förståndet mellan de båda regeringarne, och på upprätthållandet hvaraf vi i samhällets och den allmänna fredens intresse sätta det högsta värde., Seinen har stigit betydligt och åtskilliga gator i Paris stå i följd deraf under vatten. Med anledning af den plötsliga sänkning i priset på statspapper och aktier, som följde omedelbart på kejsarens tillkännagifvande om: sitt giftermål, har Times en märklig artikel om penningeställningen i Frankrike, ur hvilken vi meddela följande: De verkliga orsakerna till det nedtryckta priset på franska statspapper äro efter vår åsigt de skadliga och oärliga knep till hvilka man, med flera regeringsmedlemmars vetskap, tagit sin tillflykt för att gifva krediten en konstig: sporre och skapa ett tillfälligt och inbilladt välstånd, som icke är grundadt på naturlig verksamhet och tillvext af förmögenhet. I mer än sex veckor har marknaden i Frankrike haft en tryckt stämning oaktadt man vet att regeringen användt alla henne till buds stående medel för att hålla priserna uppe. La Caisse des Consignations et Depots och den nya Socigt du credit mobilier hafva gjort stora och oafbrutna uppköp, icke för sin egen finansiella fördels skull, utan för regeringens politiska syftemål. Vi kunna på grund af det plötsliga sjunkandet i onsdags antaga det de icke längre voro i stånd att tillfredsställa tilloppet af säljare. Samtidigt har yttrat sig en öfverdrifven spekulationsanda i åtskilliga omogna planer. En otalig mängd förslag till jernvägslinier hafva blifvit fastställda och arbetena började, oftentliga arbeten af alla slag inledas med synbar likgiltighet för medlen att betala dem, oaktadt många af dessa företag blifvit af föregående regeringar uppskjutna med anledning af deras storhet och prakt. Napoleonsdockorna i Paris — Algeriska. bergverksbolag — ett förslag att i NordAfrika efterlikna ostindiska kompaniets handelsstorhet — ett kristallpalats på Elyseiska fältet och en femtio andra öfverilade förslager hafva blifvit negocierade på börsen under de sista två eller tre månaderna, icke för sitt inre värde utan för den fördel eller förlust som aktierna kunde förmås gifva. Många af dessa aktiebolag hafva dragits: fram under skylten af de största namn i Frank-: rike. Sålunda ser man hertigen af Bassano,. hans kejserliga majestäts öfverkammarherre, stå såsom president för ett på obestånd kommet bergverksbolag i Bona i Algerien, och marskalk S:t Arnaud befinner sig i en likadan ställning. Med dessa präktiga exempel för: ögonen kunna vi lätt tänka oss hvilka verkningarne af en handelskris skulle blifva på den ringare klass af personer som icke erhålla sina. underrättelser från kabinettet eller sina hjelpIkällor af staten. Vi befara äfven att det komImer att visa sig, det några af handelshusen i Paris, som borde haft bättre förstånd, låtit locka sig utöfver försigtighetens gränser, dels .Igenom hoppet om vinst, men långt mer af fruktan att stöta sig med den bestående re-Igeringen. Under alla de sednare årens hvälfningar har det förundrat oss att se den märkliga brist på hållning och omtanka som före-Itedt sig inom handelsklassen i utlandet. Den