Aftonbladet – 2 februari 1853, sida 3

Landtbruk. Sammandrag af K. Landtbruksakademiens cirkulär till Hushållningssällskapen rörande Hvitbetornas sockerhalt förlidet år. Sedan Landtbruksakademien genom cirkulä af den 17 Jan. förlidet år fästat Hushållningssällskapens uppmärksamhet på möjligheten at äfven i Sverige bereda socker af hvitbetor, : fall det skulle visa sig att de så kallade sockerbetorna här i landet kunde gifva lika afkastning och vara af lika sockerrik beskaffenhe som de i utlandet producerade, samt uppmanat sällskapen att utse en eller flera af sinz ledamöter, hvilka kunde dertill vara hugade. attihäröfver anställa försök; med åtagande akademiens sida att till sockerhalten låta undersöka de betor, som i sådant ändarovål kunde blifva till henne insända; så hafva under loppet af sistl. Oktober och November månader sockerbetor från flera delar af landet blifvi till akademien inlemnade och på hennes begäran undersökte af dess ledamot öfverdirektören m. m. hr L. J. Wallmark. Öfver resultaterna af besagde undersökningar har hr Wallmark afgifvit berättelse till akademien, af hvilken här det hufvudsakligaste meddelas: Enär det är ädagalagdt, sednast genom Rehnings försök (Polytechniches Centralblatt 1852, s. 1190) hurusom sockerhålten är helt olika pä olika ställen ai betan, mer eller mindre närbelägna den ena elle: andra ändan deraf — så att en beta som i midter hällit 12 procent socker befunnits i öfversta ändan, så långt bladstjelksfästena sträckt sig, hälla allenasi 2 procent och än mindre, men närmast derinunde) 8?, procent o. s v. — och jag icke kunnat arse der vanliga föreskriften, att endast undersöka en trans versal skitva, tagen ur betans mellersta tredjedel, leds till något skarpt resultat, har jag, för att som jag tror säkrast erhälla betans sockerhalt utan att likväl medtaga betan hel och hällen till ett enda prof, wu densamma utskurit efter längden klyftor på det sält, att kanten af hvarje sådan klyfta kommit att ligga ! betans axel, och har jag derjemte begagnat det försigtighetsmättet, att till ett prof af en beia tsga tvenne klyftor, belägna diametralt emot hvarandra, så framt nemligen icke s. k. generalprof tagits af mänga på en gärg, då sistnämnde försigtighetsmätt varit öfverflödigt. Dylika generalprof hafva alltid tagna så snart Hera betor förekommit af ssmma sort.