Aftonbladet – 2 februari 1853, sida 2

sakligast egt rum i mindre fartyg eller sådane som tillhöra smärre sjöstäder, köpingar. och landtmän, enär hela tiilökningen i antal och lästetal ej kräft mera än omkriog 1000 mans tillökad besättning. Det är härvid ingalunda vär, mening att underskatta värdet af de mindre fartygens betydligare tillväxt; tvirtom tro vi atten rik tillgäng på kustfarare är af synnerlig vigt för Sverige och eit bevis på framätskridandet af landets inre välstånd; men vi tro derjemte att den utrikes sjöfartens likståmmiga utveckling dermed kan förenas och att Sverige, med dess fullt så rika skogstillgängar som dem Norge eger, med dess mer än dubbelt så starka befolkning, med dess skicklige skeppsbyggare och tillvande sjömän, borde, äfven hvad den större handelsflottan angär, kunna ätminstone täfla med grannriket. Efter hvad ofvan är anfördt, tillhör icke ens hälften af det lästetal, som Sveriges utrikes handel kräfver, svenska skeppsredare, och af den andra hälften, som gätt oss ur händerna, har brorslotten tillfallit brödrarikets invånare, hvilket väl, vid sådant förhällande, är en tillfredsställelse med hänsigt ej mindre till de bäda rikenas förening än till den redbarhet och pålitlighet, som utgör ett hufvuddrag hos den nordiske sjömannen, men hvilket dock icke utgör nägot skäl, hvarför icke vi svenskar, äfven ä vär sida, skulle allvarligen eftersträfva att sjelfve kunna frakta våra egna alster samt använda och skaffa bergning åt ett vida större antal, än nu är fallet, af våra egna bäde kunnige och duglige sjömän. Genom ofvan anförde uppgift ur kommerskollegii berättelser är redan visadt, att säväl antalet som lästetalet af norska fartyg, hvilka behöfvas för skeppningen af svenska produkter och som för sädant ändamäl mäste tidigt om vårarne i norska hamnar betingas, under de sednaste 10 ären nära fördubblats. Och ehuruväl officiella uppgifter för hela rikets sjöfart icke äro tillgänglige sednare än för äret 1850, hafva vi dock sökt upplysning om förhällandet med skeppniogen äfven för är 1851 från Götheborg, der största behofvet af fartyg förefinnes samt derigenom inhemtat att, af de derifrån nämnde är utklarerade 1325 st. fartyg, 501 voro svenska om 29,404 läster och de norska äfvenledes 501 st. om 27,503 läster. Kunnande derjemte med visshet antagas att ä flera andra exportorter samma proportion mellan svenska och norska fartyg förefinnes, för att icke tala om nägra norrländska hamnar, der norska fartygens antal är bestämdt och betydligt öfvervägande. Med den praktiskt säkra blick för sitt lands fördelar, som man måste tillerkänna norrmännen, hafva de ock skyndat att göra sig reciprocitetstraktaten med England tillgode, i det att de utverkat Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition, som af sednaste storthing antagits, derom, att främmande nationers fartyg kunna af norrmän inköpas och till norska naturaliseras mot en afgift af 5 speciedaler per läst för fartyg under 100 kom. läster och af 2 speciedaler per läst för dem som äro deröfver, hvarjemte till Eders Kongl. Maj:t blifvit öfverlemnadt att bevilja frihet från all sädan afgift, derest i det främmande landet, hvarifrån inköpet göres, enahanda afgiftsfrihet förunnas ät norska fartyg. Den mer än sannolika för att icke säga säkra följden häraf blifver att norrmännen skola tillöka sin handelsflotta med äldre utländska fartyg, hvilka dock, efter någon obetydlig reparation, för trädvarubefraktning äro användbare, samt med dessa hos oss gå för lägre frakter än hvarmed de svenska skeppsredarne för sina dyrare fartyg kunna läta sig nöja och såmedelst mer och mer uttränga de svenska fartygen i deras eget hemland. För att nu sätta de svenska skeppsredarne i tillfälle att kunna täfla med grannrikets, samt för att ät svenska skeppsbyggerinäringen bereda en större och fördelaktig verksamhet, erbjuda sig, efter hvad vi kunna inse, endast tvänne utvägar, hvaraf den ena är den, att på sätt Götheborgs skeppsredare uti deras här ofvan först omnämnde und. ansökning begärde, alla för svenska fartygs utrustning erforderlige inventarier mä få tullfritt inkomma. Då likväl Eders Kongl. Maj:t, af nådig omtanka för de i Sverige redan anlagde fabriker och inrättningar för tillverkning af sådane inventarier, förklarat sig dertill icke vilja lemna bifall, äterstär endast den andra utvägen, den att, likasom i Norge, medgifva införseln och naturalisationen af utländska fartyg. antingen tullfritt eller mot nägon, efter fartygens större eller mindre drägtighet afpassad, låg tullsats. Denna framställning kan synas oväntad från svenska skeppsrederiers och varfsegares sida; men till grund för densamma ligger nödvändighetens oeftergifliga kraf och en logisk tankeföljd, ty då en mängärig erfarenbet öfvertygar derom, att utländska fartyg mer och mer tillegna sig skeppningen af Sveriges produkter och att Sveriges skeppsvarf, af flera här ofvan omnämnde orsaker, icke kunna förse landet med dess behof af fartyg, så måste skeppsrederierne och varfsegarne anse för en väsendtlig fördel om svenska handelsflottan på kortare tid kunde vinna nägon betydligare tillökning, emedan det är klart, att verksamheten ä de svenska skeppsvarfven skulle blifva helt olika och i samma män iifligare, som de till den inhemska handelsflottan hörande fartygens antal varder ökadt. Deraf följer, efter vårt underdäniga förmenande, äfven ostridigt, att den inhemska fabrikationen af segelduk, tägvirke m. fl. slag af fartygs: inventarier skola vinna en ökad afsättning och att således de klagomäl, som mälsmännen för segeldukstillverkningen, repslager:erne, segelsömmeriet m. m., oansedt de höga skyddstullsatserne, ständigt fört om en tynande och ojemn verksamhet, på samma gång bör kunna afhbjelpas. Vi hafva nu underdånigst andragit de tvingande skäl, som frän skeppsrederiernas och varfsegarnes sida föranledt denna-underdäniga framställning; och då vi derjemte föreställa oss att med rikets bästa i öfrigt vore förenligt: om största delen af de fartyg, hvarmed landets produkter skeppas, äfven tillhörde Sverige och gingo under svensk flagg; om bemanningen bestode af svenska undersäter, hvarigenom flere tusen nu med fattigdom sträfvande kustboer kunde vinna bäde en betryggad bergning och duglighet på den dem af naturen anvisade verksarchetsbana, och om på detta sätt utväg kunde beredas att skaffa snar och tjealig sysselselsättning för det frän rikets navigationsskolor ärligen utgående stora antal examirade skeppare, hvilka nu äfven i de större sjöstäderna med möda och ofta först efter läng väntan kunna få anställning, — väga vi, med tillförsigt om nådigt bifall, underdänigst framställa det förslag, det Eders Kongl. Msj:t, med begagnande af dess höga rättighet, täcktes gilla och besluta den ändring och minskning i nu gällande tullbestämmelse för Fartyg utländska, med tillbehör. att utländska, af svensk man inköpta fartyg med tillbehör, mä införtullas mot 10 rdr pr läst dä fartyget håller 100 läster eller derunder och mot 4 rdr pr läst, då fartyget är öfver 100 lästers drägtighet, Varande dessa afgifter, med tillägg af handelsoch sjöfartsfonds afgift samt tolag fullt motsvarande de belopp, som för dylik införsel äro fastställde i bestämmelserna till norska tulltaxan, särdeles då man fäster PETRA SR TSEK ENTITET NE TANTEN SOS I dagar efter det Suzanne blifvit född. — Arma