Aftonbladet – 31 januari 1853, sida 3

LT OLAS SE STR AA AT SETT TO SR ET gällande äfven i trots. af en förskämd smak, cch om äfven så ej vore, borde den äkti koastnären icks glömma att han icke undfätt gudaguistan blot för att dermed tända eiden under potatesgrytan. Han Svenska Jernh ingen och Handes traktaten med Frankrike. 2 Visgöra oss ett nöje af att meddela följande till red: insända artikel : Han ville att vi med vära goda mälmer med träkol borde fortisranåo tillverka sidant jern, som ergelsmännen icke kunna ästadkomma af sina däliga rhalmer med stenkol, och att vi borde söka förbättra vära egna eller uppfiona andra metoder, mes icke införa sådana som försämrade värt jerns kända gödhet. Minnesteckning öfver Nils Gabriel Sefström. I Svenska Tidningen har under slutet af förlidet är en serie af artiklar rörande Svenska jernhandteringen och jernexporteas varit syns liga, som ådragit sig en viss uppmärksamhet såväl genom flera välkända men ej nog högt uttalade sanningar, som genom flera grundliga och riktiga satser, men deraf dragna nog egna och besynnerliga slutsatser. Som exempel må nämnas att författaren : väl tillstyrker att göra svenska jernet. öfverallt bekant, men anser föga mödan värdt att genom handelstraktater bereda möjlighet för dess införande i utlandet: Sedermera har en annan författare, jemte upplysande bidrag, sökt visa det inflytande som fremmande länders tull-lagstiftning -utöfvar på bandteringen och exporten, och slutligen har åter en insändare velat ådegalägga skadligheten af ett handelsfördräg emellan Sverige och Frankrike ej mindre för det ena än det andra Tandet. Med :kännedona af den afund och fiendtlighet som isycnerhet nu är rådande i England emot Frankrike och dess uppblomstrande handel och näringar samt specielt den fruktan; hvarmed engelska jernintresset emotser en bandelstraktat emellan Sverige och Frankrike, hvilken; skulle underlätta införeel af svenskt ståljern i det sednare landet, kuude mean lätt tro att insändaren rätt och slött vore en engelsk agent, Men icke ens en gådan skulle våga att framkomma med slika satser, -Hemtade från em förfluten tid-och i strid med den i England numera utom allt tvifvel varandej allmänna opinionen. Af kommerskollegii berättelse för år 1851 ser man hvilken verkan en tullförböjning å svenskt jern i Algier medfört, nemligen att införseln dit alldeles upphört. Vi inskränka oss till att såsom härmsst för handen anföra! detta enda exempel, och skulle insändaren anse resultatet. som en lycka för de respektive; länderna, 8å, utan att obetingadt gilla irihandelnytillstå Vi: oss vara af motsatt tanka, Vi vilja emellertid ej ingå i någon kontrovers . om handelsfördragets nytta eller)skada för: Frankrike; men då ingändaren såsom bevis! för det landets obenögenhet för traktaten ci-l: terar em strof ur ,Aunuaire des deux mondes; för: 1851-1852, 8: 416, nemligen: La pro-t Juction dw fer est,: pour un pays, une deg! premieres necessits politiques; et la protec-!