Aftonbladet – 21 januari 1853, sida 2

som under Osterrikes oförsonliga fiende, Omer Pascha, rycker mot Montenegro. Tillståndet i Ungern skildras såsom mycket sorgligt. I flera komitater herrgkar den störata anarki. Lif och egendom äro ständigt hotade, och de många ståndrätterna hbjelpa icke, Gensdarmerna finna intet understöd hos befolkningen i sin strid mot röfvarebanden, som icke gömma sig för dem och leverera dem verkliga träffningar i öppen mark på lif och död, SPANIEN. Den nya presslagen har nu blifvit i officiella bladet kungjord. Den har 36 artiklar och öfverensstämmer i det närmaste med Pidals jag af 1846, Omkring 30 artiklar af den af Bertrand de Lis i förlidne April utfärdade lag blifva nu annullerade. I stället för jurymän kommer nu i första instansen ett tribunal af 3 till 3 domare under en öfverhetspersons presidium. Preventiva åtgärder och specielt geqvestrering skall endast i högst få fall användas. Bland dessa fall nämnes det, då en skrift utan att. namngifva personer och utan smädeord, men dock tillika utan vederbörandes tillätelse, offentliggör något angående privatiifvet, som ej har gemenskap med något offentligt intresse. För att vara utgifvare af en tidning fordras att vara 25 år, ha varit borgare i ett år, samt i förhållande till ortens belägenhet och folkmängd betala 300 till 1000 cealer i årlig skatt. De anklagade kunna jäfva enskilde bland domrarne. Penningeböterna äro från 1 till 3000 realer; domar afkunnas efter röstpluralitet. Lagen beledsagas af en till drottningen ställd motiverad inledning samt en skrifvelse från inrikesministern Llorente till provinsguvernörerna, hvilken sednare: skrift är egnad att häfva all fruktan derför att den nuvarande ministeren hyser fiendtliga afsigter mot författningen. Det heter nemligen i skrifvelsen : Diskussionen är icke förbuden, med undantag af hvad angär tvenne punkter: 1) Monarkien, och, såsom dess symbol, drottning Isabellas trons obestridliga legitimitet; 2) det konstitutionella statssystemet, eller folkets rätt att på i lagen föreskrifvet sätt ingripa i statsangelägenheternar. TURKIET. För att fira franska kejsardömets proklamation sjöngs den 26 Dec, i franska kyrkan uti Constantivopel Te Deum; som bivistades af aila embetsmän vid missionen och till hvilket i Constantinopel vistande fransmän voro inhjudne. Bland de närvarande märkte man de svenska, belgiska och neapolitanska ministrarne, ra. fl. Att banken i Constantinopel upphört att göra affärer har åtminstone icke för ögonblictet haff de svåra följder, som man i början väntade. Det är nu tal om att banken åter skall börja operera, men med några förändringar i dess organisation. Reda penningar ha på den sista tiden icke varit så sällsynta som jörut. Enligt österrikiska blad samlar sig en betydlig truppstyrka i Herzegowina mot Grabowo och, Banjani och 10,000 man turkar ha redan ankommit till Scutari, dit man väntar: Omer Pascha med det öfriga af armåfördelningen. Hela uppbådet mot Montenegro från landsidan uppgär nu till 27 bataljoner. maRrnerssnans