Aftonbladet – 21 januari 1853, sida 2

örenta Staternas gesandt denna dag öfvermnat sina kreditiver, och att de preussiska eh österrikiska sändebuden skulle göra detwma den 11. En telegrafdepeech af den 11 Januari hört ;ijande lydelse : I Upprättandet af särskilda militärafdelnisgar ed benämningen kejserlig förestår. Från panien har härvarande regering erbållit unerrättelse om hertiginnans af Montpensier nedomst. Det berättas att då kejsaren för ett par veckor 2dan bevistaderepresentationen på stora operan, yntes det honom att bifallsyttringarne ofta utröto på opassande ställen och han frågade hvardetta kom sig. Man svarade honom att det ar claquen. rvJag trodde,, yttrade han, natt et var under de kejserliga teatrarnes värdiget att hafva claqueurer och att de icke motgo några andra bifallsyttringar än från puliken... Påföljande afton funnos inga claueurer i de fyra teatrar som understödjas f kronan: italienska operan, stora operan, pera comique och theatre francais. På detta ätt synes ett mycket äfventyrligt företag, clauens afskaffande, vara genomfördt. Regerizgens förekommande välvilja för de ndlige yttrar sig på alla möjliga sätt. Ett ekret bemyndigar de franska biskopparne att är och hvar de behaga sammankella concier och synoder. Detta var alldeles förbudet nder, Jul:raonarkien. — Biskopen af Amiens r den förste som begagnat sig af denna tillitelse, i det han sammankallat en synod ij enna stad till början af Februari. Ett anat steg vittnar likaledes om de andliges inytande. Flere högt uppsatte andlige hafva eklagat sig öfver den roman af Alex. Duoas som för närvarande offentliggöres i Contitutionnel,, och i hvilken författaren låter Jhristus och den Heliga Jungfrun uppträda åsom bandlande personer. Redaktionen har u fått tillsägelse att utelemna de afdelningar om bära prägel af en sådan irreligiositet. ENGLAND. Den 10 dennes skrifvez från London att vid niddagstiden denna dag hade Gladstone;iOzord 637 och motkandidaten 540 röster. Ditls hade endast tredjedelen af valmännen rötat. Vicekanslern hade ännu icke afgjort om ralurnan skulle hållas öppen i åtta eller fjoron dagar. Han ville i detta afseende rådföra ig med en advokat. Af handelsdepartementets berättelse för de örsta 11 månaderna af år 1852 finner man att fven rederierna under det nya systeraet oaforutet gå framåt. Under de första 11 månalerna af 1850 utklarerades 27,445 fartyg om 5,531,415 tons drägtighet; 1851: 28,746 fearyg om 6,071,131 tons och 1852: 29,871 faryg om 6,367,519 tons: Af dessa fartyg voro orittiska under är 1850: 16,653 om 3,205,505 ons; 1851: 17,085 fartyg om 3,886,011 tons och 1852: 17,621 fartyg om 4,143,952 tons drögtighet, Antalet af utklarerade amerikanska skepp under de tre åren var resp. 726, 384 och 843, med en drägtighet af 574,113, 134,790 och 742,745 tons. Hvad angår inklarerade skepp under samma tidrymd, så utsjordes det 1850 af 29,206 om 5,645,850 ons, 1851 af 30,463 om 6;444,043 tons och 18352 af 27,722 om 6,170,579 tons. Deriland voro brittiska skepp under år 1850: 17,273 om 3,748,795 tons, 1851: 17,585 om 3,988,024 tons och 1852: 16,143 af 3,349,322 ons drägtighet. Det mindre antalet utklareade skepp under år 1852 i jemförelse med föregående år förklarar ;Times af den omstönligheten, att en stop mängd blifvit qvarhållna Australien af brist på manskap. En tysk köpman i London, Robert Ferdinand Pries, har genom utställandet af falska connoissementer bedragit trenne londonerhus, det ena på 9000, det andra på 18,000 och det tredje på 80,000 . Det sistnämnda huset, Colmann å Stolterfoht, har härigenora nödgats göra konkurs. Prieg arresterades då han redan satt i passagerarevagnen på jernvägen, för att fly till Newcastle. Gula febern härjade ännu på de Vestindiska öarne, och det sednast derifrån till England ngångna ångfartyg har under resan förlorat tta man i denna sjukdom. Det är isynnerret på S:t Thomas som feberns härjningar varit fruktansvärda. Ena mängd skepp hade mistat sina kaptener eller saknade folk föratt ,å till sjös. Man tillskrifver osundheten på S:t Thomas den omständigheten att ön är en xolupplagsplats. Efter den tropiska regntiden synes solhettan ur de med fuktighet mättade xolmassorna utveckla en gas, som gör gula febern dödlig. ÖSTERRIKE. En korrespondent från Wien i Köln. Zeitung. meddelar, att de arme-reduktioner, hvar om man på sednare tiden talat så mycket i österrikiska och tyska blad, icke ha nägot at betyda och blott äro till på papperet, då Oster rike tvärtom rustar sig temligen starkt och sänder betydliga truppmassor till sydliga Kroa: tien och Dalmatien. Vid militärgränsen äro : alla hufvudstationer tyska linieregementen sta tionerade, för att vara redo mot alla utbrot af slaviska tendenser, h ilka man har så myc: ket större anledning att frukta, som befallnin gen. att militäroränsens invånare, som föru