Aftonbladet – 19 januari 1853, sida 2

el af den 10; från Hamburg -och Berlin af d. 1 och från Köpenhamn af den 15 dennes. Den vigtigaste nyhet som de bringa är den från Danmark, att ministeren lidit ett nederag i tullenhetsfrågan, att Folkethinget blifvit pplöst och nya val utskrifna till den 26 Feyruari. Första preussiska kammaren har med stor najoritet beslutat upphäfvandet af den nu gälande kommunalförfattningen. DANMARE. I Folkethingets möte den 12 förekom till redje ;behandlingen frågan om tullgränsens örläggande till Elben, hvilken fråga, såsom åra läsare torde minnas, vid andra behandingen beslöts gkola hvila, till dess ministeen framkommit med sina allmänna organisaionsförslag. i Ett rykte som några dagar förut varit gängse . Köpenhamn, att finansministern skulle gifva ned sig och icke spänna bågen till det ytersta, visade sig nu vara ogrundadt; ty grefve Sponneck uppträdde med ett mycket pompöst föredrag, i hvilket han åter med mycken bestämdhet uttalade ministerens åsigter ochnvilja. Denna energiska vilja stötte dock på ett skarpare motstånd än ministeren påräknat. Ty oaktadt ministeren biträddes af Uszsing, som nöll ett liktal öfver Eiderpolitiken; oaktadt Pscherning med mycken pathos utvecklade varföre han och de som följde honoms skulle östa för ministeren; oaktadt premierministern völl ett af sina vanliga intetsägande men blänlande tal, och oaktadt slutligen ministrarne cke drogo i betänkande att rösta för sig sjelfva i denna kabinettsfråga — lyckades det lock vid omröstningen efter namnupprop icke ör regeringen att samla mer än 45 röster, under det 50 röstade för utskottets förslag, 1. Vv. 8. att frågan skulle tillsvidare uppskjuas. Sedan denna utgång tog finansministern illbaka alla sina öfriga förslag och lemnade salen tillika med alla de andra ministrarne. Af talarne emot ministören utmärkte sig isynnerhet Monrad och Rosenörn, som i förträffiga föredrag angrepo regeringens förslag. I stället för att i anledning af detta nederlag resignera, beslöt ministeren att använda det konstitutionella medel det ännu egde i sin hand, och hvilket den under förhandlingarne äfven förespeglat, nemligen att upplösa folkethinget och utskrifva nya val. Sedan ministrarne för Holstein och Slesvig hela den påföljande förmiddagen, den 13, varit hos konungen, sammankallades kl. 12 statsrådet och resultatet af dess förhandlingar blef det nyssnämnda beslutet. Kl. 2 e. m. infunno sig samtliga ministrarne i folkethinget och premierministern uppläste då ett-kongl. budskap, enligt hvilket folkethinget, med stöd af 27 8 i grundlagen, förklarades upplöst. Församlingen svarade härpå med ett niofaldigt hurrah för konungen, hvarefter den upplöste sig. Landsthinget höll den 14 ett möte. Presidenten uppläste en skrifvelse från premierministern, i hvilken denne lemnade underrättelse om Folkethingets upplösning. Presidenten förklarade derefter thingets möten för uppskjutna tills hela riksdagen åter kunde samlas, då dess verksamhet skulle begynna der hvarest den nu blifvit afbruten, således med dagordningen för den 14 dennes. Den 14 utfärdades ett kungligt bref, hvarigenom nya val utskrifvas till den 26 Februari, och derjemte förordnas, att riksdagens öppnande skall ega rum så fort som möjligt efter valen, alltså en af de första dagarne i Mars. Några dagar före denna katastrof hade f. d. ministern kammarherre Rosenörn på ministårens uttryckliga fordran blifvit afskedad från sin befattning såsom referendarie i konungens kabinettssekreteriat, till följe af hans opposition mot ministeren i tulloch arfföljdsfrågan. Straxt före Folkethingets upplösning hade också den förenade riksdagens utskott inkommit med sitt betänkasde om arfföljden. Det är utarbetadt af prof. Larsen och är mycket vidlyftigt, så att det fyller flera tidningsnummer och särskilda bihang. 9 af utskottets ledamöter vilja obetingadt gifva sitt bifall till ministörens förslag, 7 vilja blott samtycka under förutsättning af en särskild anordning om monarkiens odelbarhet och 9 gamtycka icke till den delen af förslaget, som rörer upphäfvande af bestämmelserna i Kongeloven. Sällskapet för Danmarks kyrkohistoria höll den 11 ett talrikt besökt möte i universitetets festsal. Prof. Höyen höll ett ypperligt föredrag om kyrklig konst. Dessutom föredrog sällskapet Cecilia åtskilliga n:r af den äldre italienska kyrkomusiken. I studentföreningens sal, som för tillfället var rikt dekorerad, firades den 13 Januari i Köpenhamn som vanligt en nordisk högtid. I anledning af tidsförhållandena var deltagandet i festen denna gång inskränkt till föreningens ledamöter, som talrikt infunnit sig. Dertömdeg skålar för norden, för bröderna och gästvännerna vid de andra nordiska universiteterna, för Folkethingets majoritet, för qvinnorna 0. 8. V. FRANERIKE.