Aftonbladet – 19 januari 1853, sida 1

Article Image
7 BSPplySDIiDRerl HI 1U— 24 OCH 2—0 alla dagar oUuCr ECROMmM G VON KOCH, AGENT, — JA 6 Stadssmedjegatan. STOCKHOLM, den 49 Januari. Den i går anlända utländska posten lemnar ett nytt bidrag till besvarande af den frågan: hvari består det omskrutna lugnet och ordningens, om hvars återställande Europas absoluta regeringar sögas hafva inlagt sä odödliga förtjenster? Man kan med tillförsigt svara att den består uti en polisinrättning som står öfver och utom lagen, och hvars tjensteandar äro berättigade till åtgärder som kallas politiska försigtighetsmått, och som icke angå moralen eller den borgerliga lagen. Vi vilja dermed icke säga att det i sådana stater ej finnes säkerhet till lif och egendom, hvilket väl i allmänhet är fallet. Men denna säkerhet beror dock uteslutande derpå, att polisens spioner, hvilkas skyldighet det är att lura ut snart gagdt hvarje enskild menniskas ej blott handlingar utan tankar, icke finna eller tro sig finna anledning till några politiska misstankar. Har man en gång i samtal med en vän eller en anhörig, eller till och med i djupaste enslighet —ty polisen vet allt — låtit undfalla sig en halfqväfd suck, som kunde tydas såsom ett uttryck af missbelåtenhet mot en faderlig regering; har man haft den oförsigtigheten att yttra ett deltagande för någon af de många tusen s. k. politiska brottslingar, som uppfylla fängelserna i stället för missdådare, medan staten för att skafta sig inkomster upprättar krogar och beskyddar prostitutionen; — då slutar detta skydd till lif och egendom, då är man fogelfri, då kan man slöpas i fängelse och från det ena skymfliga polisförhöret till det andra. Sedan kommer husvisitationen; bref som man emottagit af sina närmaste anhöriga, papper som angå ingen utom det egna samvetet, det enskilda familjelifvets ömmaste och mest grannlaga hemligheter, allt detta slites upp, allt detta oskäras och förströs af grofva gensdarmer, och dä de slutligen ingenting funnit gom kan kasta den minsta skugga på ens oskuld, så släppes man lös, eller rättare sagdt, man blir hånfullt utvräkt ur fängelset, ty den felslagna väntan bar förbivtrat de värda auktoriteternas humör och den stackars anklagade får uppbära utbrottet af detta dåliga lynne, såzom en välförtjent tillrättavisning för dethan vågat gäcka den höga polisens dröm om en intressant högmålsprocess och ännu intressäntare sportler. Österrikes faderligt bulda regering har alltid gjort sig en ära af att känna på botten sina undersåtares hjertan, och dess hemliga polis har i förslagenhet och allvetenhet täfiat med sjelfva Napoleons. Isynnerhet har den följt resande med uppmärksamhet. De hemliga anteckningarne 1 utländska passbyrån i Wien söges hafva en utförlighet, vida öfver. gående de mest omständliga dagböcker. Resande från fria länder bemötas i synnerhet med ett utomordentligt misstroende. Många amerikanare hafva utan skäl blifvit bortvisade ur österrikiska staterna, och efter 1848 års händelser hafva engelsmännen varit utsatta för samma missöden. Det är eget att se tvenne folk, hvilkas regeringar under tidernas lopp haft så många gemensamma intressen och varit, så nära förbundna, nu då det heter att den europeiska ordningen är så präktigt återställd, mer och mer söndras från hvarandra. Dock är det orätt att här tala om folken. Det är österrikiska styrelsen som förföljer och förolämpar resande engelsmän; och grunden dertill är helt och hållet politisk, Den kan ej tåla fria menniskor, och den fria britten, det är sannt, omakar sig vanligen också ganska litet för att kaptivera utländska despotiska poligstyrelsers huldhet. Hemma i hans konstitutionella land, med dess sjelfstyrelse och dess aktning för menniskovärde, gäller hvar och en såsom en ärlig och oförvitlig man, så länge motsatsen ej blifvit ådagalagd. I autokratiska samhällen såsom Österrike är hvar och en på förhand misstänkt för stämplingar och måste bevakas. Derföre kan nu snart ingen engelsman resa i österrikiska staterna, utan att genom denna bevakning förorättas och kränkas i allt hvad folkrätt och menniskorätt har heligast efter bans begrepp. Vi anföra endast några få färska exempel på dylika förföljelser, såsom hr Pridhams afför, trakasserierna mot flera korrespondenter till engelska tidningar, hvaribland sednast Morning Chronicles, korrespondents alldeles omotiverade arrestering, vidare det hånliga fördrifvandet af de två skottska missionärerna, m:r Mathers förolämpning af österrikisk militär i Florenz, samt slutligen landskapsvert och ditt nuvaranda Kf fr I marlklighatan fal a!

19 januari 1853, sida 1

Thumbnail