Aftonbladet – 18 januari 1853, sida 2

Kongliga Teatern. Målaren och Modellerna var redan tvenne gånger uppförts å Kongl. eatern: begge gångerna har detta stycke gifrits för alldeles utsåldt hus och försatt hela salongen i den muntraste sinnesstämning, unler det att musikvännen deraf haft en verklig njutning. Det länder den nye teaterdirektören titl icke inga heder att hafva ur dess glömska framlragit denna Måhulska operett, hvarföre hvarje vän af skön musik hos honom måste stanna I den största förbindelse, och då vi hört friherre Bondes afsigt vara att, om försöket lyckades, låta Målaren och Modellernav efterföljas af flera andra operetter af Gråtry, Dalayrac och Boieldieu, så blir det en så mycket större anledning att glädjas öfver den lysande framgång. som nämnde operett redan rönt. Då vi förmoda att ingen af den spektakelbesökande publiken, som icke redan gjort ,Målarens) bekantskap, skall låta tillfället dertill gå sig ur händerna, torde någon redogörelse för den föga invecklade, lättfattliga, här lokaliserade handlingen vara temligen obehöflig. Dialogen är ledig, underhållande och ofta ganska qvick. Till handlingen och orden sluter sig musiken visserligen förskönande, men alltid troget låter den känslorna ses, röjer den tankarnes: växt:: Oaktadt Måehuls musik ofta är sprittande och liflig, finnes i den ingenting af det slags musikaliska glädjeyttringar, hvilka :med sitt uppskrutvade, bizarra klingklang likasom tyckas vilja gripa oss per aures; dess glädtighet är alltid naiv och omvexlar på lätt och osökt