Aftonbladet – 18 januari 1853, sida 2

skett, om den lagt märke till våra upplysninsar i saken, eller beqvämat sig att följa våra storthingsförhandlingar med en smula uppnärksamhet, i synnerhet i de riktningar hvari len vill hemta bevis och exempel för riktigneten af sina satser från hvad som föregår på storthinget; så hafva vi trott oss ånyo böra med. ett par ord meddela de erforderliga uppysningarne till gendrifvande af det grundlösa påståendet, i hopp att Svenska Tidningens irade redaktion skall lägga märke till berikigandet och — om det finnes tillfredsstälande — icke anse det för någon skam att erkänna sin villfarelse. Sanningen är nemligen den, att tullsatserna på spanmål och de förnämsta lifsmedel af det sista storthinget dels blifvit betydligt nedsatte, dels bibehållne vid det förut uppställda mycket moderata beloppet, hvaremot någon förhöjning af tullen på varuartiklar seom kunna hänföras till -lifsmedel alldeles icke har egt rum. Följande korta framställning skall visa riktigheten häraf. Under: artikeln sädesvaror var i den för sista storthinget framlagda kongl. propositionen till tulltariffer tullen på korn föreslagen att nedsättas från 30 till 24 sk. på tunnan, på råg från 45 till 30 sk. och på nafra från 24 till 20 sk.; således att för Hamnerfest, Vardö och Vadsö tullställen skulle denna tullsats nedsättas till hälften. Denna nedsättning kommer att bringa tullen på dessa sädesslag till att utgöra 9, 134, och 11 proc. af värdet och förminska tullintraderna med omkring 52.000 spec:e. Vid sakens behandling i storthinget hvarest, såsom bekant: är, jordbrukarne eller landtmännen, utgjorde majoriteten, blef den kungliga propositionen förkastad med 95 röster mot 3, på den grund att de 95 önskade en ännu större nedsättning (motsatsen af förhöjning). Men bland dessa 95 medlemmar rådde olika meningar om hur långt nedsättningen skul!e gå, i det några ville hafva de ofvannämnde tullsatserna nedsatta till 16 sk. tunnan för hafra, 24 sk. för korn och 30 sk. för råg, medan andra talade för en nedsättning till halfva beloppet, således 12 sk. för hafra, 16 sk, för korn, ocH 24 sk, för råg. Denna sista mening, hvarefter tullintraderna antogos komma att lida en minskning af: 120,000 specie om äret, blef vid voteringen bifallen, och således är tulien på sädesvaror, tvärtemot hvad Svenska Tidningen försäkrar, nedsatt till omkring hälften af de förut i långliga tider gällande tullsatserna. Hvad -deöfriga -födoämnena angår, egde också vid sista storthinget en nedsättning rum, i det tullen på fläsk, såväl färskt som saltadt, nedsattes från 14, till I sk prskålpundet. För. att ännu vidare visa oriktigheten af Svenska Tidningens påstående, att det lyckats norska storthingets landtmanna-majoritet att till sitt. eget gagn och andras skada få tullen på spanmål och andra lifsmedel förhöjd;, meddelar tidningen ett utdrag af tulltarifferna på de vigtigaste födoämnen från 1833 till och med 1853. Det visar: sig deraf en nedsättning under tio år, i tullen på råg från 45 till 24 sk., på korn från 30 till 16 sk., på hafra från 24 till 12 sk., på potates från 27 till 20 sk., på fläsk från 1, till I sk., på saltadt och färskt kött från 19, till I sk. skålpundet, samt på kafte från 5 till 3 sk. skålp. Salttullen är lika, nemligen 20 sk. tunnan, hvilket belopp dock sedaa 1848 är nedsatt till hälften för tullstationerna Vardö, Vadsö och Hammerfest. Den enda af alla tullsatser på födoämnen som blifvit förhöid är den på smör, som 1842