Aftonbladet – 15 januari 1853, sida 2

fanns i bjertat hos den som hon -så villigt tjenat. Mötte hon dem på gatan, lyftade hon aldrig upp. hufvudet, för att helsas af dem, och om de ärnade tilltala henne, lade hon fingret. på skarlakansbokstafven, och gick förbi. Detta kunde vara stolthet, men hade så mycken likhet med ödmjukhet, att det utöfvade hela denna sednares bevekande inflytande på allmänhetens. sinne, Allmänheten är -despotisk till. sinnet: den är i stånd att förneka rättvisan, när den alltför dristigt fordras såsom en rättighet; men lika så ofta beviljar den mer än rättvisa, då man, såsom despoten älskar det, helt och. hållet. vädjar till dess ädelmod. Under det -nu samfundet förklarade Hester: Prynnes uppförande såsom ett vädjande af denna natur, så var det sinnadt att visa sitt. fordna offer ett mera välvilligt bemötande än. Hester sjelf. önskade — eller kanske förtjenade — att röna, Stadens auktoriteter, vise och lärde behöfde längre tid än folket för att erkänna inflytandet af Hesters goda egenskaper. . De fördomar hvilka de delade med de sednare voro förstärkta genom en fast grund af förnuftsskäl, som gjorde det svårare att utrota dem: Icke desto mindre glattåde sig dag. för dag allt mer och mer de dystra, stränga fårorna i deras anleten och lemnade efter sig ett uttryck, som. med tidens lopp kunde antagas vara nästan välvilja. Så förhöll det sig med män af börd, hvilkas höga ställning ålade dem vården af den oftentliga moralen. Enskilda personer hade emellertid helt och hållet förlåtit Hester Prynne hennes svaghetssynd; ja, än mer, de hade begynt att anse skarlakansbokstafven. såsom ett kännetecken, icke af det fel för hvilket hon så länge och hård blifvit straffad, utan af de många goda ger ningar som hon sedan dess utöfvat. Ser nj qvinnan der med den broderade bokstafven?, orukade de säga till fremlingar. Det är vå Hester, — vår stads egen Hester, — som är ;å öm mot de fattiga, så hjelpsam mot de sjuka, så vänlig mot de bedröfvade.c Dä hände det väl ofta att den menskliga naturens Iböjelse att alltid tala det sämsta om sig sjel