6) Att. saknaden-af-tjenligagårdsrum och öppna lekplatser icke. allenast lägger hinder i vägen för den kroppsrörelse i friska lufren inder fristunderna, som, då väderleken det tillåter, är så önskvärd för lärjungarnes kroppsitveckling, utan ock är i högsta grad menig för upprätthållande af god ordning utom skolan. 7) Att de brukliga skolbänkarne och skolborden dels tvinga lärjungarne att intaga en för derag helsa skadlig kroppsställning, dels äfven äro både otjenliga med afseende på sjelfva skolarbetet och i högsta grad hinderliga för vidmakthållandet af ordning och skick inom skolan. 8) Att de nämnda orsakerna, nemligen lärjungarnes missaktning för skolrummet samt den otrefnad, som de ovilkorligen, medvetet eller omedvetet, måste erfara af att vistas i ett rum och under omständigheter af ofvanförmälta beskaffenhet. i ganska väsentlig mån bidraga att befordra en vies råhet i seder, hvartill äfven lärjungar, som i hemmen äro de mest sediga, alltför ofta röja benägenhet, så snart de trädt inom skolans dörrar. 9) Att följaktligen skolan, på grund äfven af blotta de anförda materiela bristfälligheterna, icke kan, så som vederborde, uppfylla sin bestämmelse i afseende på undervisningen och ännu mindre i afseende på befrämjandet af ordningssinne och goda seder. 10) Att de anmärkta olägenheterna ganska vanligt och allmänt förekomma på skolans alla grader, ifrån och med folkskolorna ände till de högsta, och att desamma, i följd a deras högst menliga inflytande på skolarbetet. äro synnerligen förtjente af resp. skolstyrel. sera, föräldrars och lärares uppmärksamhe och nitiska omtanka till åstadkommande a förbättring.