Aftonbladet – 5 januari 1853, sida 3

Svill UCH BHalllt BVUG BUUCIdICH. SÄTTEGÅNGSoch POLISSARER. DEN BERYKTADE STORTJUFVEN LILJA. Den af oss under denna rubrik förut meddelade berättelse slutade med Liljas sakfällande för stölder i slottet uti Westeräs samt hans föresats att genom rymning söka att undgå det honom derför ädömdea ansvar af 40 par spö och lifstids fåstning. Natten emellan den 19 och 20 sistl. Oktober upp bröt Lilja golfret till sitt ärrestrum, praktiserade sig derigenom ned i en derunder varande vedbod oc gick d:refter ut på borggården. Alit detta hade har verkställt på en timm.s tid. Uctkommen i det fris begaf han sig upp i förrädsrummet, ätertog der sins kläder, sin ksppsäck och sina verktyg, samt upp hängde sina fävgkläder ganska ordentligt på en spik, men medtog icke det ringaste af öfriga i rummet förvarade klädespersedlar. Liljas linnekläder hade kort förut genom vederbörandes törsorg blifrit väl tvättade och strukna samt befunno sig jem:e verktygen inlagda i kappsäcken, fårdiga sti af egiren be gagnas. Sedermera hade han i all makligaet rakat sig. Utan att på ringaste sätt göra sig bradtom gick han derefter in genom ett fönster fram till ränterihvalfvet, hvars trädörr ban uppbröt; jerndörren deremot var ogenomtränglig. Han afstod derföre från försöket att dit inkomma, men deremot bröt han sig in i gamla ränteriet, som nu begagaas till skräprum, genomsökte detta jemte ett inaanför beliget rum och kom på denna väg för andra gängen ia uti chart sigillatze-försäljningsrummet, der han lyckades öfverkomma 15 rdr till bjelp på resan. Pa bordet till grep han en af landshöfdingeembetet uaderitcined pas-blankett, hvilken han sedermera ifylldo med falskt namn och begagnade säsom resepass. Sedan Iilja sölunda väl försett sig tögade han i godt mak alldeles obemärkt ut genom en bakdörr, sedan han uader nattens lopp uppbrutit icke mindre än 7 läs. Utkommen ä slottsgärden tillegnade L. sig saglen till en slup, tillhöriga den som i främsta rummet hade uppsigten öfver fångbevakningen, nemligen fänggevaldigero Ekbom. Med sia kappsäck uader armen och bärande seglen på axeln begaf Lilja sig ned ät slottsporten der han vid grinden mötte en fångknekt. Till denne yttrade L.: j:g undrar om ångfartyget gått ännu, och derpå erhöll hån det svar, sat ängfartyget Aros törst kl. 8 skulle afgi, hyarpa fängknekten öppnade grindarne och helt artigt utsläppte Lilja. På så sätt lyckligen kommen ä fri fot skyndads L. senast ned till hamnen och lösryckte en vid bryggan tastläst, sadelmakaren Wallenström tillhörig sumpbät, i hvilken han begaf sig å väg hit till Stockbolm. Med tillbjelp af de stulna seglen hade resan, gynnad af god vind, gätt ganska fort. Efter att på ätskilliga ställen invid sjöstränderna ha uppehällit sig för inköp af lifsmedel, hade ham efter 3:ne dagsri: seg ling den 23 Oktober landsätt sig vid egendomen Charloitendal utom Horns tull. Det är emedlertid styrkt att Lilja från d. 23 Ok tober till d. 20 Nov. uppehällit sig har i staden utan att blifva ertappad. MNägon stöld under nämnde tid edyrar han sig icke hå föföfvat. Hvarest ban batt san han icke förmäs erkänna. På aftnarna sedan det blifeit mörkt har han spatserat omkring på ga:orna atstyrd med glasögon ech mustascher. Atskiliga krogar besöktes afren och en afton kl. 6 i början af November blef han äcen krog ä Österlångsatan anhällen af poliskonstaplarne i Skeppsbrotrak ten Nyuleus och Grönhagen. De kände icke Lilja, 1tan då de förmodade att han vere en annan länge; sftersökt korrektionist, benämnd Paul Augusta , ;t medtogs han till kommissarien. Han föijd3 halt ugat med koöstaplarne och spräkade mycket förra. igt med dem under det han yttrade: js, det fianes au för tiden sä mänga banditer, att.polisen bör vara örsigtig — hvad mig angir, så är jag enligt hvad nitt pass utvisar, handtverkare från Norrland, Da. le svkommit till kommissarien Thomassons bosiad rid Köpmantorget, hade en af konstaplarne bevaka Lilja under det den andra uppgått till kommissarien. klja hade dock icke gjort ringaste försök af att ymma; och då den andra konstapeln efter någon und äter kommit ned och förklarat att kommissaiea ej vore hemma, så hade Lilja yttrat: kors det var ledsamt, men emedlertid kunna vi ju välta en uado, Lilja hade derefter blifvit förd först in på rs ktkontoret ech derefter till öfverkonstapeln Abraamssons bostad, men äfven han fahns ej hemms. Då enligt nu införda ordning, det ieke är en kon-l apel tillåtet att häkta nägon person utan att först lesom göra anrmblsn hos kommissarien eller öfser konztspeln, så stodo konstaplarne en god stund ä Köpnantorget och samtalade med Lilja för att hälla howom qvar. Lilja, hvilken slatligen avade oräd, be;krJe få veta konstaplarnes .namn, emedan, såsom sn yttrade, han dagen derpå ämnade uti poliskamnaren anmäla deras förfarande att antasta en ag försedd resande, ned onstaplarae fanno sig då föranlå sitja, hviken helt ärligt och UR a att, släppa erpå infinna sig hos kommissas ofte att dagen Det var med tillhjelp af de em, aflägsnade sig. Nesterås-stulne passblapkvid rymningen frön nera med falsk text: -etten, hvilken han sederning med hang je ..yllde, som denna gäng i förtt bli gripen, -8pa beteende räddade honom frän askade, dö Konstaplarne blefvo icke litet öfver eraon de sedermera uti Lilja igenkände samma ; vm de haft i sina händer. Det berättas äfven -tlja emellanåt haft sitt tillhåll hos numera häkade Christina Boman. Grönhagen och Nybleus hada lock icke förut sett Lilja, så att de naturligtvis ej kunnat misstänka att det var den så mycket efterspaRade tjufven som de sett och haft tillfälle att gripa. Man antager säsom högst troligt att Lilja, sedan an härstädes förgäfves sökt förmå qvinspersonen Bonan att äterlemna de ä Riddarehuset stulne penninsarne, hvilka hon i förvar emottagit, beslutat att å Jpsala landskansli göra försök till inbrott, för att kaffa sig medel att begifva sig söderut. Anländ till Ipsala hade han, efter erhällande at logis, uppgätt Il landskansliet för att aflemna sitt pass, men derädes blifvit ige skänd af en landskauvslist, hvilken Prut varit anstä1d i Westerås. Han blef nu häktad eh derefter aff.ird :ill Westeris. Liljas sednaste bekännelser. Sedan Lilja sistl. nyärsafton uti enskildt förhör