Aftonbladet – 29 december 1852, sida 2

. Ved. Denna persedel har föreslagits till bibehällande bestämdt i sju och obestämdt i ett, Hallands län, för bvilket Kongl. Maj:t serskildt anbefallt deIputerades hörande om dess utbytande mot spanmäl, vilket öck blifvit af deputerade antaget och af konuns gens befallningshafvande förördadt. I alla de öfriga sju länen hafvä deputerade äfven önskat förändring, hvilken ock af konungens befallningshafvande i tem län tillstyrkts, deruti jag i underdänighet instämmer, bemtande stöd för denna min tanka frän det tillständ, hvaruti skogarna sig befinna, hvilket jag förmodar ock utgjort grunden för Kongl. Maj:ts nådiga beslut hvad Hallands län angär; varandes jemväl uti kongl. kollegii underdäniga utlätande den 8 December 1828 skogsprodukter ansedde otjenlige att säsom räntepersedlar bibehälla. I sammanhang härmed förekommer, att konungens befallningshafvande i Gottlands län, hvarest, enligt Kongl. Maj:ts nädiga förslåg, den der befintliga ved två tusen fyrahundra femtiosju riksdäler sexton skillingar skulle till penningar förvandlas, hemiställt, att denna persedel i stället borde till hufvudränta förändras, men denna hemställan varder af mig i underdånighet afstyrkt, på grund af hvad jag redan anfört. Kol. Om förvandling till spanmäl af denna persedel i de tvänne län, eller Stockholms och Stora Kopparbergs; der den enligt förslaget skulle såsom hufvudränta bibehållas, har deputerades hörande blifvit serskildt i nåder anbefaldt; och kan jag, i enlighet med hvad jag i fråga om ved yttrat, icke annat än i underdänighet hemställa, att kol icke mä säsom hufvudpersedel bibehällas. Jern är endast i ett län, Gefleborgs och derstädes blott provinsen Gestrikland, till belopp af fyra tusen sjuttiotvå riksdaler fyratiofyra skillingar tre-runstycken föreslaget att säsom hufvudpersedel bibehällas; men detta varder af mig i underdänighet afstyrkt med afseende ä beloppets obetydlighet och den åsigt jag härförut vid frågan om fläsk uttalat. Tackjern. Denna persedel förekommer blott i trennei id förhällandet dermed blifva följande igt förslaget, nemligen för: Örebro län. Gammalt tackjern -. . . . . 12,343: 21. 2. Nytt dito genom förändring dertill af: Stängjern . . 7867: 4, Osmundsjern . 4,742: 26. 9. —— 5,509: 30. 9. 17,853: 3, 11. Wermlands: län. Gammalt tackjern . ... . 98: 19. 8. Nytt dito genom förändriog dertill af Osmundsjern , 1,111: 35. 1. 1,210: 6: 9. Westmanlands län. Gammalt tackjern . . . . 39: 18. Nytt dito genom förändring dertill af: Stängjern . 1,785: 6. 11. Osmundsjern 2,260: 29. 4. Afradsjern, . 10: 7. 8. — FH 440535;: 22, 11. . 4,095: 18: 11. Bibehäållandet af tackjern i. Örebro län med dess gamla belopp Tolf Tusen Trehundra Fyratiotre riksdaler tj n skillingar två runstycken varder af mig i underdånighet tillstyrkt, hvaremot jag, på grund af hvad jag vid frågan om fläsk i allmänhet yttrat och med hänsigt till :beloppens obetydlighet, finner, det lika litet tackjern bör i Wermland och Westmanlands län säsom hufvudpersedel bibehållas, som den nemligen: med . . . 4 3,102: — — Gefleborgs sc ta 4,949: 20. 10. Wester-Norrlands . . . . 5,923: 34, — 13,975: 6. 10. Säsom skäl för förändring af denna persedel till penningar har :konungens befallningshafvande i Gott: nds län ordagrant anfört, att sedan denna fisk allt mer och mer försvunnit från Öns kuster och ovisst kan vara, om densamma i samma förhållande som tillförene återkommer, så ha fisket och fiskeriet betydligt aftagit och den strömming, som fångas, användas merendels till fångarens eller hans närmastes eget behof, så att ganska litet deraf går i handel, hvaraf åter följden blir, att priset å denna vara är endast nominelt, och det, som någon gång vid försäljning betalts, merendels är för högt att såsom allmän giltigt kunna antagas till grund vid markegångssättningen, så att markegångspriset å strömming sällan närmar sig varans. värde, såsom åtminstone approximatift, bör antagas vara fallet. med öfrige markegångsprisers ; och kan jag på grund häraf icke annat än i underdånighet tillstyrka, det strömming i Gottlands län, som jemväl utgör ett obetydligt belopp, icke bör såsom tufvudpersedel bibehällas, hvilket v-n är min tanka biträffande Gefleborgs och Wester-Norrlands lin i enlighet medden äsigt i allmänhet, jag vid frågan om artiklen fläsk uttalat och då strömming. jemväl i dessa län uppgäår till: mindre betydliga summor. Laz. På enahanda skäl, som nyss anförts, anser jag lax icke böra såsom hufvudpersedel bibehållas i de tvenne län sädant föreslagits, eller Gefleborgs med sexhundra en riksdaler tjugutre skillingar: fem runstycken och Wester-Norrlands med ett-tusen tvähundra sLrratiosex riksdaler fyratiotre skillingar.-ett runstycke. Efter mina nu yttrade tankar skulle säledes hufvudräntorna hädanefter förblifva dels penningar i alla län, dels spannemäl och smör i de län, der del nu finnas, eller spannemål i alla läd utom Jemtlands och smör i alla län utom Blekinge, Christianstads, Stora Kopparbergs och Jemtlands, och dels tackjern endast i Örebro lån. Hvad dernäst angår sättet, huru depersedlar, som Kongl. Mit i nåder föreslagit böra. ytterligare. säsom!. hufvudräntepersedlar bibehållas, men. hvilket blifvit. af mig i underdänighet afstyrkt, böra förändras, så är min inderdåniga mening, att de helst böra, likasom med vissa bland dem inom en del län af Kongl. M:t i nåder föreslagits, såsom smäpersedlar betraktas och förthy till kontanta penningar. förändras, men,j om detta af, för mig okända, skäl: i. näder.pröfvasl icke kunna. ske, förb inom. Stora. Kopparbergs län, der smör förut ieke finnes, till endast . mål, men i alla de öfrige lsnen. till sl smör efter den proportion, som dessa persedlar i öfrigt för det närvarande i hvarje län utgöra, bvilken!!