Aftonbladet – 27 december 1852, sida 3

Article Image
glömt att stoppa sin älskade bibel i fickan: Det var väl att han så gjorde: ty sedan herr Legree åter påsatt Tom handklåfvarna, företog han gig att noga ransaka innehållet:af de aflagda klädernas fickor, Han utdrog en silkesnäsduk och stoppade den i sin egen ficka. Några småseker som Tom hade gömt, egentligen för det de hade roat Eva, betraktade han med en föraktlig grymtning och kastade dem öfver axeln i floden. å Han fick nu.tag i Toms metodistpsalmbok, hvilken denne i brådskan hade förgätit, och började bläddra i d en. Hå! gudfruktig kan jag förmärka. Du tillhör kyrkan, hva ba ?, Ja, masser,, sade Tom med fast ton. Ja så; nå det skall jag väl snart få ur dig. Jag tål inga såna der råmande, bedjande, gudsnådliga negrer i mitt hus, skall du veta. Kom ihåg det! sade han, med en stampning, och en arg blick på Tom från sitt gråa öga. Det är jag som nu är din kyrka! Förstår du det?s Någonting visst inom den tigande. svarta mannen svarade nej! Och liksom talade af en osynlig röst runno i hans sinhe örden af ett gammalt profetiskt språk som Eva ofta hade lägit för honom: Frukta dig ej, ty jag hafver återköpt dig. Jag hafver kallat dig vid mitt namn. Du är min Men Simon Legree hörde ingen röst. Denna röst är en som han aldrig skall höra. Hån glodde endast ett ögonblick på Toms modstulna ansigte, och gick sin väg. Hen tog Toms kappsäck, som innehöll en ganska snygg och välförsedd garderob, och bar den fram i skansen, der han snart blef omgifven af en skara af besättningen. Under mycket skratt på bekostnad af negrer; som bjuda till att spela herrar, såldes plaggen utan svårighet åt den ena och den andra, och den toma kappsäcken sattes slutligen på auktion. Det var ett riktigt roligt spektakel, tyckte alla, särdeles att se huru Tom tittade efter sina saker, då de vandrade af åt diverse håll; och stutligen auktionen på kappsäcken, den var tökroligare än allt annat, och gaf anledning till en mängd för bålåt qvicka infall. : Sedan denna lilla affär var öfverstökad, styrde Simon åter kosan till sitt bohag. ; Se så, Tom, nu har jag lättat dig från all extra packning, som du ser. Tag mycket noga vara på dina kläder. Det kommer att dröja en lång tid innan du får några nya. Jag her för sed att lära mina negrer vara

27 december 1852, sida 3

Thumbnail