Aftonbladet – 17 december 1852, sida 2

BLANDADE ÄMNEN. ÄSTROLOGISK SPÅDOM. OM LUDVIG: NAPOLEON. Den berömde Chinesiska astrolögen Zadkiel Tao-Sze har i en uti London utgifven astrologisk almanack, hvaruti han med anledning af den nya franska kejsaren nativitets-tema ställer hans höroskop för det kommande året. För ått icke besvära läsaren med äe åströlogiska detaljerna, meddela vi endast resultaten. ; Efter att hafva redogjort för planeternas ställning, säger astrologen: alla dessa tecken äro afen gynnande natur;-bebädande ett ntmärkt snille, en ovanlig ihärdighet, mycket skarpsinne, smak och en kunglig ärelystnad. Mercurius, den förnämsta regulatorn, influeras af Mars och ställningen i allmänhet är hvad Ptolemius kallar den ärörika,. , 4 Nägra ogynnsamma konjunktioner ega rum, det är safint, men deras inflytande är uttömdt under de prof som Ludvig Napoleon succesift undergätt vid 28 ärs älder (i Strassburg) vid 29 års. (sin mors död) och vid 38 ärs älder (i Boulogna); sedan den tiden har lyckan visat honom ett leende ansigte, 1848, 1851 och 1852. Den 2 December fill exempel passerade Jupiter just sin medelhimmel pä 11. 247 från skorPionen, en siderisk ställning, som tillkändagaf den största brytningen.i hans öde och hans största framgäng. Det är sannt att ännu hotas han af ett dystert moln-för Januari, men: det äriblottrex skys: i Måj nästa är ser det krigiskt ut för honom,-men om kriget utbrister, så mycket värre för -häåhs fidnder; konjunktionerna för Augusti och November lofva honom en stor seger. På samma sätt i Februari 1854 skall det icke bli godt att anfalla honöm, men slutet af det äret kunde väl bli bedrägligt för honom. Då Zadkiel i slutet afnästa är utgifver en ny almanack, behöfva vi ej denna gäng följa honom längre, isynnerhet som den clairvoyante, som förra äret redan före statskuppen säg honom i Tuilerierna med visshet vet att hans. regering. kommer att: räcka 18 är. Denna Clairvoyante har också sett honom för nästa är leda n brud till altaret och dervid märkt att han var dekorerad med ett blätt band. Denna blåa dekoration har äfren Revue Brittannique drömt om; dess redaktör spär för Hans Majestät i Shakespear, liksom medeltidsmännen i Virgilius — sortes Virgiliape — liksom svåra spågummor i bibeln eller psalmboken. Hvarje gäng vär revue-redaktör öppnat på Skakespear bar han af slumpen träffat på versen ur Cymbeline: laced with blue of heavens own (prydd medett band af himlens färg). Den olyckligå redaktören plågar nu:sin hjerna med undran: hvad det kan vara: för ett blått band. Vi skulle kunna hviska honom-i örat ett halft ord, men får han icke förråda oss: Skulle det ej kunna helt simpelt vara det svenska serafimerbandet? ;(— FATTIGVÅRDEN I PREUSSEN. Statistiska byrän i Berlin bar häröfver nyligen lemnaåt följande uppgifter. Blaud den preussiska statens ländtbefolkning, 11,691,004 personer, fanns mot slutet af år 1849 omkring -903,181 sjelfständiga landtbrukare, 1;467,440 som -bedrefvo -landtbruket -säsom binäring, 749,173 lanct-handtverkare. Af dessa. sednare, som. med sina familjer: utgöra en befolkning af 3,745,865 personer, ätnjuta 312,635 ett understöd xt tillsammans 1,760,380 Thir. Af behöfvande arbetare på landet har säledes 8,35 procent understöd och hvar och en öfver: hufvud räknadt 5 Thir 19: siltvergroschen.. stådsiörsamlingarne understöddes 472,212 personer med tillsammans 3,945,914 Thlir, dels i kontanter, dels i naturalier, alltså med 8 Thlr 11 sgr pr per800, d: v. å 2 Thlr 22 sgr mer än på landet: Prorinseröå Preussen och Schlesien förete de flesta behöfvande. Schlesien. understödjer dubbelt så mänga som Preussen; deremot erhåller hvar och en under