Aftonbladet – 16 december 1852, sida 2

a. Tror du inte det? sade Eva, : Nej, hon kan ej Hda mig, efter som jag är en neger! — hon skulle Beldre röra vid en padda! Det kan ingen hålla af negern, och negern kan intet godt göra! Gör mig just detsamma, sade Topsy, och började hvissla. — Ack du stackars Topsy, du arma barn, jag håller af dig, jag! sade Eva med ett plötsligt utbrott aF känsla, och i det hon lade sin lilla hvita hand på Evas skuldra; jag älskar dig, emedan du ej Haft någon fär, eller mor, eller någon om dig, — emedan du varit ett fattigt misshandladt barn! Jag älskar dig, och jag önskar så mycket att du blefve god. Jag är mycket sjuk, Föpsy, och jag tror ej att jag har lång tid att lefva; och det riktigt bekymrar mig att se dig vara så stygg. Jag önskar du ville försöka att vara snäll, för min skull; — det är så kort tid som jag blir qvar när dig. Det svarta barisets runda, skarpa ögon voro öfverfyllda af tärar; stora, klara droppar nedrullade långsamt, och föllo på den lilla hvita händen. Ja, i denna stund hade en stråle af verklig tro, en stråle af himmelsk kärlek genorträngt mörkret i hennes hedniska själ! Hon lade ned hufvudet mellan gina knän, och grät och snyftade, under det att den vackra Evangelina böjande sig stver henne, påminde om bilden af en ljusens engel som stannar i sin lygt för att rädda en syndare. Stackars Topsy! sade Eva, vet du ej att Jesus älskade oss alla lika? Han är lika benägen att älska dig som mig. Han älskar dig, alldeles som jag älskar dig, Hen renare, bättre, förty att Han är så mycket mer än iag. Han vill hjelpa dig att bli god; och, ser du, du san komma i himmelriket på sistone och bli en engel ör evigt, lika väl som om du vore en hvit. Tänk bara riktigt på det, Topsyt — Du kan bli en af de englar nfå, som onkel Tom sjunger om. O, dyra miss Eva, dyra miss Evals sade barnet, Jag vill bjuda till; jag vill, jag. vill! Jag brydde mig aldrig derom förut.s S:t Ciare nedfällde i detta ögonbiick förhänget. Det påroinner mig om min MON, sade han till miss Ophelia. Det var dock sannt hvad bon sade mig: om vi vilja ata de blinde se, så måste vi vara redebegne att göra om Christus gjorde, — kalla dem till oss, och lägga åra händer på dem r altid haft en fördom mot mnegrers, sade ceh det är en sanniog, jag kunde aldrig