Aftonbladet – 16 december 1852, sida 2

— Hos redaktionen har plats blifvit bgärd ör följande: Uti Aftonbladet, N:o 287 och 288, den 9 och 10 denne månad, har varit synlig en insänd artikel med öfverskrift: Något om krokiga vägar ock hvart de slutligen leda: Denna artikel är alltigenom uppfylid med klander emot styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggna. der, hufvudsakligen i anledning af dess underd. utlätande rörande alternativlinierna för Köping-Hultjernvägens afdelning mellan Svartå och Wenein, äf vensom angäende alternativen för hamnanläggniog i Wenern vid jernbanans ändpunkt. Som : klandret är framställdt med en bitterhet hvaraf antydes att författaren varit vid särdeles dåligt lynne då han nedskref sitt länga anmärkningsmemorial, vore det mä. Hända öfverflödigt att gifva något svar på den ifräsavarande artikeln; men dä likväl en och annan förillande uppgift bör närmare belysas, på det att allmänheten mä erhälla kännedom om: huru sanningen stundom ösidosättes af hetsiga skribenter, när en motsatt äsigt med deras egen skall nedergöras, sä. har jag ansett mig böra lemna följande genmäle, hvilket visserligen blott upptager nägra spridda drag af artikeln, men måhända: dock: tillräckligt för att bedöma författarens: taktik. Insändaren yttrar t. ex. att styrelsen för vägoch svattenbyggnader synes hafva gjort till sin uppgift vatt förbindra nyhetsmakeriet: Jernvägars anläggning. Styrelsen har likväl högst väsend.ligt bidragit till att de färdiga jernbanorna mellan OChristinehamn och Sjöändan; mellan Clara Elf-öch Fryken, samt mellan Längban och Yngen blifvit byggda, och att jernbanor mellan ; Norberg och sjön Amänningen, mellan Grängesberg och sjön Hörken, mellan Yngen och Daglösen, sämt mellän Yngen oth Öjevetten äro under utförande med bidrag af statsmedel, som Kongl. Maj:t i nåder meddelat, hufvudsakligen i:form af län, på grund af styrelsens för vägoch vatteåbyggnåder underd. tillstyrkande, sedan likväl arbetsplaner och kostnadsberäkningar hos styrelsen först undergätt pröfning och derefter blifvit i nåder gillade. Mår hända invåndes att samtliga dessa jernbanor äro obetydligheter emedan transportvagnarne, åtminstone nu till en början, dragas at hästar; — detta sednare är sannt, — men förhällandet bevisar i alla fall: dels att styrelsen för vägoch vattenbyggnader icke gjort till sin uppgift att förhindra jernvägars anläggande, de:s ock att insändaren; antingen af okunnighet eller emot bättre vetande, anfört en osann uppgift inför allmänheten om ifrägavarande embetsverk. På ett annat ställe i sin artikel uppgifver insändaren: sätt styrelsen som förut befarat, dels att trafiken ä jernvägen skulle blifva sä ringa att jemnt öch nätt underhällskösttaderna kunde bestridas, dels att trafiken skulle blifva 8ä ofantlig, att ingen hamn svid jerovägens ändpunkt kunde blifva stor nog, och Särdeles att den lägenhet som fanns vid Hult var ålltför trång, -nu föreslär ett i dess tanka behöfligt tillägg af ännu. en inre vågbrytares anläggande i ;hamnen vid Hult, hvarigenom kostoaden på det hela närmade sig kostnaden för den vid Getholmena. Säsom styrelsens, uti insändarens artikel omnämnda, underd. memorial af den: 17 nästl. Maj bestyrker, har styrelsen likväl icke befarat; att trafiken på jern,vägen skulle blifva så ringa, att jemt och nätt underhällskostnaden kunde bestridas, — utan styrelsen har deremot förordat nåd. bitall till anläggningen, på den grund att jernvägskommitteen utredt, att man kunde bysa förhoppning att inkomsterne af blifvande trafiken skulle betäcka underhällsoch driftköstnaderna, samt möjligsvis, med tiden, lemna nägot öfverskott. Styrelsen har icke heller antagit, likasom styrelsen ej nägorstädes uti afgifna utlätanden yttrat, att trafiken skulle blifva sä ofantlig att ingen haoin vid jernvägens ändpunkt kunde blifva stor nogs. Styrelsen har endast, likmätigt dess pligt, förordat, ätt en beqväm, säker och rymlig hamn mätte vid jerovägens ändpunkt ävägabringas. Enligt styrelsens äsigt bör alltså denna hamn lemna tillfälle för last och lossning icke endast under lugn väderlek, utan ock under Bläst och sjögäng, samt utomdess icke ensamt afse att bereda utrymme och beqvämligbet för de tillfälligt lossande eller lastande. fartygen, utan äfven -kunna lemnå fullt skydd ät .tartyg, söm, af väderleksförhållanden, antingen hindras att löpa ut ur hamiöen; eller ock nödsakas att dit taga sin fillHykt. Insändaren anför att man genom anläggandet af en inre arm för Hamnen vid Hult förvandlar denna till en soppskäl; men troligen har insändaren härvid i hastigheten förbisett att, detta uttryck kan betraktas såsom ett loford för anläggningen, enär det förutätter att hamnen; sä konstruerad som styrelsen föreslagit, kommer att lemna sjöfarande fullständigt skydd. Dylika soppskälar kan insändaren få betrakta vid åtskilliga lokaler, så väl iom som utom landet, der oelägenheterna för utförde bamnbyggnader varit unsefär lika med den vid Hult. För att i detta bänseende bälla 0ss-blott inom Sverige fär jag nämna: Helsingborg och Jönköping, hvarest hamnar blifvit yggde af öfverste von Sydow, — Warberg, der namn är byggd afkapten Remmer, och Cimbritshamn, ler major Bujjer utfört Hamnanläggningen. På dessa ställen, och ätskilliga andra hvärest päkänningar af sjögäng äro mindre och lokalerne fördelaktigare än vid Hult, Häfva e:ne Hamnarmar befunnits af nöden för att afböja sjögängehs verkningar samt dymedelst