Aftonbladet – 15 december 1852, sida 2

sina glödande kinder, och ögonen onaturligt lysande af den smygande febern som brann i hennes ådror. S:t Clare hade ropat på henne för att visa henne en statyett som han hade köpt åt henne; men hennes åsyn, då hon nalkades, gjorde på honom ett plötsligt nedslående, pinsamt intryck. Det gifves ett slags skönhet, så fullkomlig, och ändå så bräcklig, att vi ej förmå uthärda dess åsyn. Hennes far slöt henne plötsligen i sina armar, och nästan glömde hvad han ämnat säga henne. Eva, mitt dyra barn, är du bättre i dag, — är du inte? Pappa, sade Eva med plötshg styrka, det är saker som jag haft på hjertat att säga pappa, långa tiden redan. Jag vill säga dem nu, innan jag blir svagare.. S:t Clare darrade då Eva satte sig på hans knä. Hon lutade sitt hufvud mot hans bröst och sade: . vDet tjenar till intet att hålla det för mig sjelf nu längre. Tiden stundar då jag måste lemna pappa. Ja; går bort, och kommer aldrig igenla —och Eva suckade djupt. Nej hör nu, min lilla Eval, sade S:t Clare och dar. rade vid det han talade, men talade likväl uppmuntran. de, sdu har blifvit nervös och modfåld; du får ej öfverlemna dig åt sådana mörka tankar. Se här, min lilla vän, har jag köpt en statyett åt dig! . Nej pappa, sade Eva och sköt den sakta tillbaka, låtom oss ej bedraga oss! — jag är icke bättre, det känner jag mycket väl, — jag går snart hädan. Jag är icke nervös, jag är ieke modfäld. Om det icke vore för pappas skull, och de andra vännernas, så skulle jag vara riktigt lycklig. Jag går gerna, jag längtar att skiljas hädan I; Ack, mitt söta barn, hvad har då gjort ditt stackars lilla hjerta så bedröfvadt? Du har ju haft allt zom kunnat fägna dig, som du någonsin kunnat öneka., Jag vill hellre vara i himlen, fast jog, för mina vänners skull, nog skulle nöjas åt att lefva. Det är så mycket saker hör som göra mig sorgsen, som tyckas mig så svåra; jag önskade jag vore deruppe, men det kostar så på mig att lemna pappa — det nästan krossar mitt hjerta !b Hvad är det som gör dig sorgsen och tycks dig så lsvårt, Eva?2x : :