Nå, hvad skulle det bli? Jo, jag skulle sälja det, och köpa ett litet gods i d fria staterna, och taga dit allt vårt folk, och anställa lä rare för att ge dem undervisning i läsa och skrifva.n Eva afbröts af ett flatskratt från hennes mor. Etablera en negerpension! Skulle du inte också lär: dem spela piano och måla på sammet?, Jag skulle lära dem läsa sin egen bibel, och skrifv: sina Egna bref, och att läsa dem som skrifvas till dem sade Eva tryggt. Ty jag vet, ser mamma, att det gö dem mycket bekymmer att de ej kunna reda sig mec sådant. Tom känner det, — och dadda äfvenså, — och ännu många fler. Jag tycker att det är rätt illa.n Kära Eva, du är.bara ett barn, och förstår dig e på de der sakerna,, sade Maria; och för resten gör dt mig riktigt hufvudvärk med ditt snack 7 Maria hade alltid en hufvudvärk till hands för hvarje samtal som icke rätt smakade henne. Eva smög sig sin väg; men efter den stunden ga hon dadda flitigt undervisning i läsa. TJUGOTREDJE KAPITLET, Henrik. Vid denna tiden kom S:t Olares bror, Alfred, att tillbringa några dagar på villan, åtföljd af sin äldsta son. en gosse af tolf år. Man kunde ej lätt få se någonting egnare och vackrare än dessa båda tvillingsbröder tillsammans. Naturer hade, i stället för att göra dem lika, gjort dem till rake motsatser i alla hänseenden; och likväl tycktes ett hem: lighetsfullt band förena dem i en mer än vanlig vänskap De plägade spatsera upp och ned i trädgårdens alleci och stigar. Augustin, med sina blå ögon och sitt guld: gula här, sin eteriskt smidiga gestalt och lifliga åtbörder och Alfred, svartögd, med skarp, romersk profil, muskel. stark och atletisk kroppsbyggnad. De klandrade bestän. digt hvarandras åsigter och åtgärder, och trifdes ändå pi det allrabästa tillsamman; sjelfva olikheten tycktes jus hålla dem tillsamman, liksom dragningskraften mellan de motsatta magnetiska polerna.